Så går mellanårsvalet i USA till
Mellanårsval hålls vart fjärde år i USA – två år före, respektive efter, de vanliga president- och kongressvalen. I valet tar delstaterna fram nya representanter till kongressens två kammare: senaten och representanthuset.
I representanthuset sitter ledamöterna på bara två år, så där väljs samtliga 435 platser om vid varje val. Varje delstat får ett antal ledamöter baserat på hur stor befolkningen är.
Senatorerna är 100 stycken och sitter på sexåriga mandat. Därmed står ungefär en tredjedel av platserna på spel varje val, i år är de 35 till antalet – 34 mandatperioder löper ut, medan en plats måste fyllas efter ett avhopp. Varje delstat har två senatorer, så små delstater får ett mycket större inflytande än i representanthuset.
Valet gäller även guvernörer, som kan beskrivas som "delstaternas presidenter". I år handlar det om 36 sådana som röstas fram i delstaterna och ytterligare tre i USA:s mer perifera territorier.
Många delstater passar också på att hålla folkomröstningar, i år tycker väljarna exempelvis till om abortlagstiftningen i sex delstater.
Demokraterna styr i nuläget senaten. Båda partierna har visserligen 50 röster var, i Demokraternas fall 48 plus två oberoende. Men i jämna omröstningar har den demokratiska vicepresidenten Kamala Harris en extra utslagsröst.
Även i representanthuset har Demokraterna för närvarande majoritet med 221 mot 212 platser.
De nyvalda kongressledamöterna tar plats i januari.
