En talibansoldat står vakt vid en fredagsbön i Kabul i mars. Arkivbild.
En talibansoldat står vakt vid en fredagsbön i Kabul i mars. Arkivbild. - Foto: Ebrahim Noroozi/AP/TT

FN: Talibanerna tvingar oss att välja

När talibanstyret i Afghanistan hindrar kvinnor från att arbeta ställs FN inför ett "förskräckligt val": att anpassa sig efter extremisternas rättesnören – eller att lämna landet helt och hållet.


Fakta: Talibanerna och kvinnorna

Den 15 augusti 2021 återtar talibanerna makten i Afghanistan. Till en början uppger man sig respektera människors rättigheter och friheter och tar avstånd från det brutala styre som rådde 1996–2001. Flickor ska få gå i skola och kvinnor arbeta så fort man ordnat en "säker miljö", lovar talibanerna.

Men den 8 september deklarerar talibanernas talesperson Ahmadullah Wasiq att kvinnors idrottande inte är tillåtet enligt islam.

Och den 28 september meddelar talibanerna att kvinnliga studenter och lärare inte längre får vara verksamma vid Kabuls universitet.

Den 28 mars 2022 beordrar talibanerna flygbolag i landet att neka kvinnor som passagerare om de inte eskorteras av en manlig släkting.

Den 10 november förbjuds kvinnor att besöka allmänna parker och nöjesfält. Några dagar senare utökas förbudet till gym och badhus.

Den 24 december stoppar talibanstyret icke-statliga organisationer från att ha kvinnliga anställda, med vissa undantag.

I december slog talibanregeringen fast att icke-statliga organisationer som verkar i Afghanistan inte får lov att ha kvinnliga anställda, om än med vissa undantag för till exempel vårdarbete.

Den 4 april fick FN:s ledning i landet order om att samtliga anställda kvinnor måste sluta arbeta omedelbart.

"Genom detta förbud försöker de talibanstyrda de facto myndigheterna tvinga FN till ett förskräckligt val mellan att stanna och ge stöd till det afghanska folket och att stå fast vid de värderingar och principer som vi är förpliktigade att följa", meddelar FN-kontoret i Kabul.

FN:s särskilda Afghanistansändebud är en kvinna. Roza Otunbajeva, 72, är tidigare president och utrikesminister i Kirgizistan. Hon har inlett ett formellt arbete för att se över om verksamheten i landet kan fortsätta.

"Det bör tydliggöras att alla negativa konsekvenser av denna kris som drabbar det afghanska folket kommer att vara de de facto myndigheternas ansvar", meddelar FN-kontoret.

Landets humanitära kris har spätts på sedan talibanernas maktövertagande 2021. Närmare hälften av Afghanistans befolkning beräknas ha svårigheter att få tillräckligt att äta. För flera miljoner bedöms hungern vara krisartad.

TT
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!