Varning för övervakning i ny medielag
EU:s medlemsländer är överens om sin syn på en ny medielag för att stärka pressfriheten. Fast kritikerna varnar för ökad statlig övervakning.
EU-kommissionen föreslog i september 2022 en ny mediefrihetslag, döpt till EMFA.
Här är några av delarna:
Krav på medlemsstaterna att respektera den redaktionella friheten hos medieleverantörer samt öka källskyddet.
Hårda villkor för användande av spionprogram mot medier, journalister och deras familjer.
"Tillräcklig och stabil" finansiering för public service-bolag, vars ledning och styrelse ska tillsättas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt.
Krav på medlemsländerna att utreda och göra bedömningar av mediemarknadens effekter på mångfald och oberoende.
Nya krav på hur statligt annonserande görs för att vara öppet och icke-diskriminerande.
Ökat skydd för digitalt innehåll.
Skapande av en oberoende europeisk mediebyrå, bestående av nationella mediemyndigheter.
Källa: EU-kommissionen.
När förslaget om en "europeisk mediefrihetslag", döpt till EMFA, lades fram av EU-kommissionen i höstas utlovades starkt skydd för journalister och oberoende medier.
"Vi måste slå fast klara principer: Ingen journalist borde spioneras på för sitt arbete, inga offentliga medier borde förvandlas till propagandakanaler", sade värderings- och öppenhetskommissionären Vera Jourová i ett pressmeddelande.
När nu EU:s medlemsländer i ministerrådet enats om sin syn på lagförslaget framförs fortfarande vackra ord.
"I rådets position stärks skyddet för medieföretag, journalister och deras källor", hälsar kulturminister Parisa Liljestrand (M) i ett pressmeddelande efter onsdagens uppgörelse på ambassadörsnivå i Bryssel.
"Farliga steg"
Men långt ifrån alla håller med.
Så sent som i måndags skrev ett stort antal organisationer – allt från Reportrar utan gränser (RSF) till Svenska journalistförbundet (SJF) – ett öppet brev inför ambassadörsmötet för att varna om följderna.
Framför allt oroas man över att medlemsländer med hänvisning till "nationell säkerhet" ska kunna använda sig av olika spionprogram mot journalister, för betydligt fler brott än vad EU-kommissionen tidigare velat öppna för.
"Rådet tar farliga steg mot att legalisera oacceptabla former av övervakning mot journalister och deras källor. Om det här bekräftas kommer förändringen att döda den potential som EMFA har för att stoppa nya spionprogramsskandaler i EU", varnade Chloé Berthélemy på nätverket Edri, som arbetar för digitala rättigheter och friheter, i ett uttalande.
Tuffa förhandlingar
Onsdagens uppgörelse innebär att EU-länderna är redo att inleda slutförhandlingar med EU-parlamentet om den nya lagen.
Parlamentet har dock ännu inte satt ner foten om sin syn på saken. Den ledamot som ansvarar för hanteringen, liberala rumänskan Ramona Strugariu, aviserar dock en betydligt tuffare linje än medlemsländerna och vill bland annat kräva förhandsbeslut av domstol eller domare för att tillåta spionprogram mot journalister.
— Medlemsländer som är förkämpar för att garantera yttrandefrihet borde överväga ordentligt vilka prejudikat de skapar, varnar Strugariu i en kommentar till nyhetssajten Politico Europe.
