Skickade asylsökande utomlands – Ungern fälls
Ungern bröt mot lagen när asylsökande människor tvingades till andra länder för att söka skydd, slår EU-domstolen fast. Tysklands förbundskansler dömer samtidigt ut EU:s rådande system som ett enda stort misslyckande.
EU-kommissionärerna Margaritis Schinas och Ylva Johansson lade fram kommissionens förslag om en ny "asyl- och migrationspakt" i september 2020. Bland annat ingår nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att skicka tillbaka personer som inte har asylskäl samt en tvingande "solidaritet", där länderna lovar att vid krislägen hjälpa varandra på olika sätt.
Förslagen behöver i vanlig ordning godkännas av både EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. I parlamentet har ledamöterna under våren i år enats om hur de vill att reglerna ska se ut, medan medlemsländerna enades om sin syn på de tyngsta bitarna vid ett ministermöte i början av juni.
Därmed kan nu kompromissförhandlingar vidta för att jämka ihop de olika linjerna innan slutuppgörelsen formellt kan godkännas på båda håll. Enligt planen ska allt vara klart under första kvartalet 2024, i god tid före nästa års EU-val.
Under pandemiåret 2020 införde Ungern en lag som innebar att migranter eller flyktingar som kom dit för att söka asyl skulle behöva genomgå ytterligare en process först – i ett grannland.
De skulle i stället söka sig till de ungerska ambassaderna i Serbien eller Ukraina för att i ett första steg lämna en formell avsiktsförklaring att söka asyl. Och Ungern skulle då, i en första granskning, avgöra om det var rimligt att låta personen ansöka.
Ungern bröt mot EU-lagstiftningen genom att hindra människor från att söka asyl på detta vis, ansåg EU-kommissionen, som drog medlemslandet inför rätta i EU-domstolen. Och domstolen håller med, enligt torsdagens beslut.
Oproportionerligt
Ungerns nya regel utgör ett "uppenbart oproportionerligt ingrepp" i människors rätt att söka asyl i EU även vid Ungerns gräns, såsom direktiven kräver, lyder domslutet.
I den mån den ungerska regeringen har motiverat lagstiftningen ur smittskyddshänseende, i rådande pandemitid, så tillbakavisas även det av domstolen. Landet har applicerat unionens gemensamma asyllagstiftning på fel vis, understryks det.
Ungern ska följa domslutet utan dröjsmål, enligt domslutet i den Luxemburgbaserade domstolen. Annars kan det leda till ekonomiska bestraffningar.
— Vi beklagar att ECJ (EU-domstolen) har fattat detta beslut, men också att EU-kommissionen och EU-domstolen tvingar oss att ändra dessa regler, säger Gergely Gulyás, talesperson för Ungerns premiärminister Viktor Orbán inför ett pressuppbåd efter beskedet.
Enligt honom vidtog Ungern dessa åtgärder för att en person som vill komma in i EU och Schengenområdet "redan i utgångsläget bör komma med en flyktingstatus" till gränsen.
Nu: Skärpta regler?
Enligt EU:s rådande asyllagstiftning och den så kallade Dublinförordningen ska människor från andra delar av världen söka asyl i det land i unionen de först anländer till, varpå ansökan ska hanteras i det landet. Trycket på länderna vid unionens yttre gräns har därmed stundtals varit så högt att många tagit sig vidare till andra länder innan de sökt asyl.
För att skärpa kontrollen kom medlemsländerna härom veckan överens om sin syn på hur en ny asylpolitik bör se ut. Målet är att redan vid EU:s yttre gräns snabbare gallra bort personer som sannolikt inte kommer att få asyl.
"Fullständigt dysfunktionellt"
På torsdagen skred Tysklands förbundskansler Olaf Scholz till den nya migrationsöverenskommelsens försvar.
— Jag vet att överenskommelsen inte är helt okontroversiell i den här kammaren, sade Scholz inför förbundsdagen i Berlin.
— Men det var det rätta att göra för Europas sammanhållnings och handlingskrafts skull. Det var rätt, eftersom vårt nuvarande system är fullständigt dysfunktionellt.
Ungern har varit den mest högljudda motståndaren till de föreslagna asyländringarna, men då främst med hänvisning till att asylsökande ska omfördelas på ett mer proportionerligt vis mellan medlemsländerna. Det har den ungerska regeringen beskrivit som att "Bryssel vill förflytta migranter till Ungern med våld".
