Upploppen i Frankrike: "Total misstro"
Nedbrända skolor, vandaliserade butiker och en borgmästares fru och barn som attackeras när de försöker fly från sitt brinnande hus – våldsamheterna i Frankrike har chockat både omvärlden och fransmännen. Misstron mellan olika grupper är näst intill total, säger Frankrikekännaren Tomas Lindbom.
Två motorcykelpoliser stannar en bil i Parisförorten Nanterre den 27 juni och den 17-åriga föraren, som i franska medier benämns som Nahel, skjuts på nära håll i bröstet och avlider.
Polisen uppgav först att skotten hade avlossats på grund av att 17-åringen kört bilen mot poliserna, men ett filmklipp som sprids på sociala medier visar att polisens första version inte stämmer.
"Du ska få en kula i huvudet", hörs en av de två motorcykelpoliserna ropa i klippet. De står intill bilen och pistolen riktas genom förarsätets fönsterruta. Föraren gasar iväg – då brinner ett skott av. Bilen accelererar hastigt och kör in i en stolpe en bit bort. Föraren avlider kort därpå.
Den 38-årige polis som ses hålla i pistolen i klippet grips senare, misstänkt för motsvarande dråp.
De våldsamma kravallerna som bröt ut efter det att en 17-årig pojke sköts ihjäl av polis i förra veckan visar att Frankrike är ett djupt splittrat land med starka motsättningar mellan olika befolkningsgrupper.
— Frankrike mår dåligt. Det finns ingen fungerande relation mellan folket och de som ska företräda folket, säger Tomas Lindbom, författare till flera böcker om Frankrike.
Spänningar i landet
Enligt Lindbom har misstron mellan befolkningen och politikerna ökat under senare år. Det finns inte längre någon tilltro till att makthavarna gör det som är bäst för folk. Men vad det beror på är svårt att svara på. Lindbom menar att några av svaren finns i den växande ojämlikheten i det franska samhället med stora ekonomiska klyftor, inte bara mellan olika socioekonomiska grupper utan också mellan olika geografiska områden.
— Det finns flera spänningar i landet och en slags kulturell splittring som går tvärsemot den gamla franska idén om universalism, att det finns en nation, ett folk som må ha olika åsikter men lever i någon form av sämja när det gäller de övergripande frågorna.
Unga våldsverkare
Den senaste tidens kravaller har riktat sig mot institutioner som polisstationer, administrativa byggnader, skolor, lokaltrafiken och enskilda näringsidkare.
Många av våldsverkarna är unga, mellan tolv och 18 år, och röster har höjts om att tonåringarna bara använder 17-åringens död som förevändning för att plundra.
Nu pågår en diskussion i landet hur det har kunnat gå så här långt och politiker från olika läger skyller på varandra. Från högern kommer krav om hårdare tag och man pekar på migrationen som orsak till kravallerna medan vänstern skyller på ökade ekonomiska klyftor.
— Det är typiskt för Frankrike att man i en sådan här svår situation försöker plocka politiska poäng i stället för att samlas och säga att vi har en allvarlig situation, säger Lindbom.
Dödsskjutningen har också väckt liv i debatten om polisvåld och diskriminering mot invånare i Frankrikes låginkomstområden. 2017 infördes en ny lag som gav polisen ökade befogenheter att använda skjutvapen om det finns risk för eget eller andras liv.
Inte enbart polisens ansvar
Enligt Lidbom gör man det för enkelt för sig om man bara lägger ansvaret på polisen.
— Det odlas en bild av att den franska polisen är rasistisk, det finns sådana exempel och det måste tas på allvar.
— Men det här är en process som har mycket djupare orsaker i det franska samhället. Befolkningen har ett ansvar för hur man tog emot de tidigare koloniernas medborgare på 60- och 70-talen och placerade dem i miljonprogramsområden, hur man såg på dem som mindre värda. Det där har lagt grunden till det som vi ser i dag.
Lindbom anser att dödsskjutningen av 17-åriga Nahel endast var en utlösande gnista som antände en redan pyrande eld.
— Frankrike är att splittrat land där misstron är närmare total mellan olika grupper. Förr eller senare inträffar det här.
