Dödläge väntar i Spanien trots högervind i val
Högerpartiet Partido popular gick framåt i det spanska parlamentsvalet. Men högersidan får inte egen majoritet. Socialistiska PSOE firade efter ett starkt resultat och låg jämsides med PP i antal röster. Därmed hamnar regeringsförhandlingarna i dödläge. Samtidigt hävdar båda partierna framgångar.
Partido Popular (PP):
Konservativa PP är det största oppositionspartiet i Spanien, med Alberto Núñez Feijóo som ledare.
PP har sina rötter i Alianza Popular, som bildades 1976 och till en början hade svagt stöd eftersom partiledaren Manuel Fraga hade stått diktatorn Francisco Franco nära.
År 1988 bytte partiet namn och antog ett kristdemokratiskt program.
Partido Socialista Obrero Español (PSOE):
Socialdemokratiska PSOE är det nuvarande styrande partiet och leds av Pedro Sánchez, som har varit premiärminister sedan i juni 2018.
Partiet bildades 1879 och är landets äldsta.
Vox:
Högerextrema Vox bildades 2013 av tidigare medlemmar i PP.
Partiet förespråkar hårdare tag mot självständighetsrörelserna i Katalonien och Baskien, är kritiskt mot lagstiftningen för att motverka mäns våld mot kvinnor och vill minska rättigheterna för hbtq-personer i landet.
Vox beskrivs också som invandringskritiskt och antimuslimskt.
Grundaren och partiledaren heter Santiago Abascal.
Sumar:
Sumar är en gemensam valplattform som bildades den 9 juni i år inför söndagens parlamentsval.
I alliansen, med arbetsmarknadsminister Yolanda Díaz i spetsen, ingår ett dussin vänster- och klimatgrupper, bland annat Podemos och Izquierda Unida som är en del av Sánchez regeringskoalition.
Källor: UI/Landguiden, Encyclopedia Britannica
När nästan samtliga röster räknats konstaterade bedömare i Spanien att det politiska läget var mycket svårt.
Högerpartiet Partido popular (PP) hade fått 136 mandat, en ökning med 47 mandat i parlamentet med 350 platser. Det innebär en kraftig ökning från valet i november 2019, då PP fick 89 mandat.
Däremot backade ytterhögerpartiet Vox rejält i valet och hamnade på 33 mandat, en minskning med 19 mandat från förra valet i november 2019.
Därmed kan de två partierna inte automatiskt bilda regering, även om PP:s partiledare Alberto Nuñez Feijoo väntas få första försöket.
"Högern har misslyckats"
PSOE och sittande partiledare Pedro Sánchez fick ökat stöd med två mandat, trots att Sánchez varit nederlagstippad inför valet. Nära den slutgiltiga räkningen får PSOE 122 mandat.
Vid midnatt uttalade sig Sánchez och sade att den spanska högersidan och extremhögern "blev slagna" i valet.
— Det bakåtblickande blocket som ville sudda ut alla framsteg vi gjort under de senaste fyra åren har misslyckats, sade han.
Kort därefter talade även Partido populars ledare Alberto Nuñez Feijoo till sina anhängare utanför partiets högkvarter i Madrid.
— PP har vunnit valet, sade han och tillade:
— Som kandidat för det parti som vann flest platser, förmodar jag att det är min plikt att försöka bilda en regering.
Maktskifte möjligt
I procenttal låg de två stora partierna PP och PSOE nästan jämsides, med en knapp tredjedel vardera av rösterna.
Dessutom verkar sammanslutningen Sumar på vänsterkanten göra ett starkt val med omkring tolv procent av rösterna och 31 mandat i parlamentet. Sumar är en gemensam valplattform som bildades i juni. I alliansen ingår ett dussin vänster- och klimatgrupper, däribland bland annat Podemos som sitter i regeringen.
Minskat valdeltagande
För att nå en majoritet måste ett regeringsblock få 176 av parlamentets 350 platser.
Därmed finns det möjlighet att det politiska kaoset efter parlamentsvalet i april 2019 upprepas. Då lyckades inte PSOE och Sánchez bilda en regering med andra vänsterpartier, varpå ett nytt val hölls på hösten.
Först då kunde Sánchez bilda en regering.
PP lär stå inför liknande problem efter söndagens val, som hölls i extremvärme under semestertider.
Sittande premiärminister Sánchez valde att utlysa val redan i juli, då partiet drabbats av svåra motgångar i regionalval i maj. Ordinarie val skulle ha hållits i slutet av året.
Impopulära stödpartier
Valet komplicerar läget i EU, då Spanien tog över ordförandeskapet från Sverige 1 juli. En utdragen regeringsbildning kan innebära att Spaniens inflytande som ordförandeland minskar.
Valresultatet anses vara en konsekvens av att Sánchez regerat tillsammans med vänsterpartierna Podemos och Izquierda Unida – vilket har varit föga populärt hos högerväljare. Men Sánchez har också behövt stöd av katalanska och baskiska självständighetspartier, vilket väckt missnöje i vissa läger.
Om Sánchez i sin tur ska försöka bilda regering efter valet är ett samarbete med vänsteralliansen Sumar mest troligt.
Valdeltagandet i Spanien låg på 53 procent, med nästan 2,5 miljoner poströster. Deltagandet är en minskning med närmare fyra procent jämfört med valet i november 2019, rapporterar RTVE.
