Minskad skövling ger hopp i klimatkamp
Skövlingen av urskogen minskar i flera länder. Det ger hopp i kampen för att stoppa avverkningen i hela världen, anser experter. Under tisdagen inleds ett tvådagarsmöte i Brasilien om regnskogens framtid.
Amazonas regnskog omfattar en yta på 5,5 miljoner kvadratkilometer – ungefär 12 gånger Sveriges yta – och sträcker sig över nio länder: Brasilien, Colombia, Peru, Venezuela, Ecuador, Bolivia, Guyana, Surinam och Franska Guyana.
Regnskogen binder enorma mängder kol, ungefär 430 miljoner ton kol årligen, vilket motsvarar åtta gånger så mycket som Sveriges utsläpp.
Tio procent av världens arter och ca 20 procent av jordens färskvattenreserver finns i Amazonas.
När Amazonas skövlas eller brinner frigörs enorma mängder kol ut i atmosfären i form av växthusgasen koldioxid, som bidrar till global uppvärmning.
Hittills har regnskogen förlorat cirka 13 procent av sin ursprungliga yta. Skogen huggs ner och ersätts med boskapsuppfödning och odling av bland annat sojabönor.
Brasiliens president Lula da Silva är den 8-9 augusti värd för ett tvådagarsmöte där ledarna för samtliga Amazonasländer möts för att diskutera skövlingen. Mötet hålls i Belém i norra Brasilien, vars omgivningar drabbats hårt av skövlingar – drygt 40 procent av Brasiliens totala avskogning har skett i delstaten Para där Belém är huvudort.
Källor: Naturskyddsföreningen m fl.
— Jag ser en större politisk vilja över hela världen för att minska avverkningen, i såväl Indonesien, som flera länder i Amazonas och Afrika, säger Carlos Nobre, ledande klimatforskare i Brasilien, till brittiska tidningen The Guardian.
I Brasilien minskade avskogningen i juli med 66 procent jämfört med samma månad förra året.
— I Brasilien har det skett en avsevärd minskning av avskogningen. När vi kommer att beräkna hela 2023 kan det bli en total minskning med 50 procent jämfört med året innan, vilket är mycket goda nyheter, säger Nobre.
Framgångsexempel
Samma trend syns i flera länder, bland annat Indonesien och Malaysia – världens två största palmoljeproducenter. I Indonesien minskade skogsavverkningen av urskog med 64 procent mellan 2020 och 2022 jämfört med fem år tidigare, enligt data från organisationen World Resources Institute. I Malaysia minskade avskogningen med 57 procent under samma period.
— Utifrån de här siffrorna tycker jag att Indonesien och Malaysia ska betraktas som framgångsexempel. Vi ser att gemensamma krafter från myndigheter, företag och organisationer har ett positivt inflytande på utvecklingen, säger Liz Goldman forskningschef på WRF till The Guardian.
I världen som helhet ökade dock avverkningen med tio procent 2022 jämfört med året innan. I Bolivia var ökningen drygt 30 procent. Landet är ett av få länder, som inte har undertecknat FN:s mål om att stoppa skogsskövlingen och avskogningen till 2030.
Enligt WRF uppgick förlusten av regnskog 2022 till totalt 4,1 miljoner hektar, vilket motsvarar ungefär förlusten av 11 fotbollsplaner skog per minut. Alla dessa skogsförluster gav upphov till 2,7 gigaton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar Indiens årliga utsläpp av fossila bränslen.
Internationellt samarbete
Under tisdagen möts ledarna för Amazonasländerna i Belém i Brasilien för att under två dagar diskutera avskogningen. Brasiliens president Lula da Silva, som står värd, hoppas att man ska komma överens om ett gemensamt uttalande som kan presenteras på FN:s klimatmöte COP28 i Dubai i november.
— Vi måste gemensamt kräva att de rika länderna uppfyller sina åtaganden, sade han under ett möte i juli med Colombias president Gustavo Petro.
Klimatforskaren Nobre understryker vikten av internationellt stöd för att bekämpa avskogningen i Amazonas.
— Vi måste också hitta finansiering för att behålla den befintliga skogen, säger Nobre.
