Musks dilemma: Nobbade Ukrainas vädjan
Elon Musk var rädd för "ett mini-Pearl Harbor", och lät därför inte Ukraina använda hans satelliter för anfall mot Krim. Det skriver Walter Isaacson i sin nya biografi om världens rikaste person. Musk lät sig dras in i kriget – men verkar nu delvis ångra sig.
Ett av flera globala satellitnät, tänkta att erbjuda telefoni- och datauppkopplingar oavsett var man befinner sig.
Starlink-satelliterna började skickas upp 2019. Hittills består nätet av drygt 5 000 små satelliter. Starlink är ett projekt inom det amerikanska rymdföretaget Space X, där mångmiljardären Elon Musk är störste ägare.
Tjänsterna är ganska dyra, både i form av den mottagare man måste skaffa och i abonnemangskostnad. Men de är populära i glesbygd och som alternativ där infrastruktur på marken är utslagen. Därmed har de fått en viktig roll i krigszoner, i bland annat Ukraina.
I boken beskrivs ett ukrainskt försök att slå ut ryska sjöstridskrafter vid Krim förra året. Bombdrönarna behövde datauppkoppling för att hitta sina mål, och Ukraina hade tänkt förlita sig på Elon Musks satellitnätverk Starlink.
Men Musk ville inte bidra till det.
— Starlink är inte avsett att delta i krig, säger mångmiljardären i samtal med Isaacson, enligt utdrag ur boken som The Washington Post publicerar.
— Det är till för att folk ska kunna kolla Netflix och koppla av, och koppla upp sig för skolan och andra trevliga fredliga saker. Inte drönaranfall.
Spolades i land
Resultatet blev att när sjödrönarna närmade sig Krim "försvann täckningen och de spolades harmlöst i land", skriver Isaacson.
— Om dessa ukrainska attacker hade lyckats sänka den ryska flottan hade det varit som ett mini-Pearl Harbor, säger Musk i boken, syftande på då Japan drog in USA i andra världskriget.
— Vi ville inte delta i det.
Boken är inte någon officiell biografi. Men Musk, som med hjälp av elbilstillverkaren Tesla blivit rikast i världen, har redan tidigare signalerat att den är hyfsat verklighetstrogen.
Stängde inte av
När han nu på meddelandetjänsten X (tidigare Twitter) kommenterar de senaste uppgifterna förnekar Musk inte heller dem i stort. Men han avvisar bilden att hans företag Space X medvetet stängt av tjänsten just i samband med attackerna.
"Dessa Starlink-områden hade inte aktiverats. Space X stängde inte av något", skriver han.
Till saken hör att Musk drogs in i kriget väldigt tidigt. Ryssland slog ut mycket av Ukrainas kommunikation direkt. Och den 26 februari förra året, på storkrigets tredje dag, vädjade Ukrainas vice premiärminister Mychailo Fedorov på Twitter : "Vi ber er att förse Ukraina med Starlink-terminaler".
"Nu i gång"
Svaret från Elon Musk kom efter mindre än ett halvt dygn: "Starlinks tjänster är nu i gång i Ukraina. Fler terminaler är på väg".
Enligt Isaacsons bok skickades tusentals terminaler som i tysthet kördes in via Polen. Varje dag fick Musk uppdateringar om hur det gick. Starlink-chefen Lauren Dreyer påpekade att terminalerna behövde el, och att ryssarna lyckats slå ut även elnätet på många håll. "Erbjud leverans av mobila solcells- och batterianläggningar", svarade Musk.
Efter några veckors krig var Musks bidrag oundgängliga i Ukraina – även för militärens kommunikationer.
— Utan Starlink hade vi förlorat, sade en plutonchef i mars till The Wall Street Journal.
Trycket lättade
Föga förvånande trivdes Musk med denna hjälteroll, enligt Isaacson. Men samma höst blev det snårigare.
Musk hade då varnats av Rysslands FN-ambassadör Vasilij Nebenzia att ett anfall mot Krim skulle leda till atomvapenkrig. Han rådgjorde också med USA:s säkerhetsrådgivare Jake Sullivan och militärchef Mark Milley. Och kontaktades på nytt av Mychailo Fedorov, som vädjade om Starlink-assistans till drönaranfallen. Men nu blev svaret alltså nej.
— Hur är jag med i detta krig? frågade sig Musk i telefon med Isaacson.
Trycket lättade först efter känsliga förhandlingar mellan Space X-ledningen och USA:s försvar. Armén gick med på att betala för och hantera all fortsatt militär användning av Starlink, medan Space X behöll ansvaret för civila delar.
