Sedan 1970-talet råder det ingen sekretess mellan mellan polis, skola och socialtjänst i Danmark. Arkivbild.
Sedan 1970-talet råder det ingen sekretess mellan mellan polis, skola och socialtjänst i Danmark. Arkivbild. - Foto: Johan Nilsson/TT

Dansk gängforskare menar att Sverige glömmer viktiga åtgärder: "Allt från fattigdom till..."

"Danska straff för svenska brott" – statsminister Ulf Kristersson och Tidöpartierna sneglar gärna mot Danmark för inspiration om hårdare tag mot gängen. Kriminologen David Sausdal tycker att de också borde studera Danmarks förebyggande åtgärder – om Sverige ska lyckas bryta utvecklingen. Danmark ligger långt före, säger han.


För tre år sedan dömdes fem unga svenska män för ett dubbelmord i Danmark.

Straffen fördubblades på grund av deras kopplingar till kriminella nätverk, i enlighet med landets "bandeparagraf".

Händelsen har inte sällan använts som ett slagträ i den politiska debatten, där bland annat Ulf Kristersson har uttalat att han vill införa "danska straff för svenska brott".

David Sausdal, kriminolog vid Lunds universitet, anser att det finns stora skillnader mellan Danmarks och Sveriges förebyggande åtgärder mot gängkriminaliteten.

Riktade välfärdssatsningar

Enligt David Sausdal, som har forskat om danskt gängvåld över landsgränser, kan långa fängelsestraff för nyckelpersoner i kriminella nätverk ha en avkylande effekt och skapa en trygghet för invånarna.

Samtidigt menar han att Danmarks förebyggande åtgärder ofta glöms bort i den svenska debatten.

— I Danmark har man arbetat på ett mer strukturellt sätt. Det finns ett helhetsgrepp på nationell nivå där man arbetar jättemycket med riktade välfärdssatsningar mot olika typer av utanförskap, säger han och nämner några exempel:

— Det gäller allt från fattigdom till bostadspolitiken, hälsa, kriminalitet och integration där man går in med massa miljoner kronor. Det finns också lokala kontor ute i kommunerna där det finns representanter från polis och socialarbetare.

Liberaliserad välfärd

Utredningar visar också att arbetet har haft en positiv effekt, enligt David Sausdal.

— Det har gjorts olika utredningar som visar att ungdomsbrottsligheten har gått ner. Personer som bor i de utsatta områdena känner sig också mer trygga nu än vad de gjorde för fem år sedan.

Det helhetsgreppet menar David Sausdal att Sverige saknar.

— Arbetet sker på tvärs av organisationer och det offentliga. Det finns inte i Sverige på samma sätt, varken resursmässigt eller organisatoriskt, säger han.

— Dessutom har Sverige liberaliserat mycket av välfärden och har inte längre det här klassiska välfärdssystemet som finns i Danmark. Därför tycker jag att det är fascinerande att man i Sverige är så upptagen att fokusera så mycket på de repressiva åtgärderna.

TT
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!