Några unga personer i S:t Petersburg promenerar förbi reklamtavlor där de uppmanas ta värvning i armén. Bilden togs den 22 november.
Några unga personer i S:t Petersburg promenerar förbi reklamtavlor där de uppmanas ta värvning i armén. Bilden togs den 22 november. - Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT

Ryssar önskar fred – på Putins villkor

Ryska medborgare ser gärna fred – men i så fall ska det ske på den ryska regimens villkor. Folk har lärt sig att leva med det brinnande kriget, enligt en analys av sinnesstämningen i Ryssland.


"Alla naiva förutsägelser om att ett folkligt missnöje utlöst av sanktioner och krigslagar som inskränker vardagslivet skulle leda till Vladimir Putin-regimens fall har inte slagit in", slås det fast i en rapport som tankesmedjan Carnegie har gjort tillsammans med det fristående ryska opinionsinstitutet Levada.

Majoriteten av ryssarna har köpt Putins förklaring att invasionsmakten Ryssland behöver utkämpa ett existentiellt krig mot det kollektiva väst, enligt deras analys. Där beskrivs en stor och passiv majoritet som av olika skäl har anpassat sig och väntar på att stormen ska bedarra.

"Ser sig som fredliga"

Tillfrågade ryssar som stödjer den "särskilda militäroperationen", det vill säga den ryska krigföringen, svarar ofta att de såklart står bakom "våra pojkar". Bland dem finns också de som lägger till mindre brasklappar: att kriget är hemskt, men nödvändigt eller oundvikligt.

— Å ena sidan växer krigströttheten, säger Andrej Kolesnikov, senior forskare och analytiker vid Carnegie, i en poddsändning om rapporten.

— Å andra sidan har många ryssar ett slags självbild: "Vi är ett fredligt folk, vi är emot krig och dödsfall och vi vill ha fred, men den andra sidan vill inte ha fred", precis som Putin förklarar det.

En vanlig åsikt är att Ryssland redan har offrat för mycket för att backa ur. 72 procent av de tillfrågade säger sig vara för fredsförhandlingar – men bara 19 procent är villiga att göra eftergifter till Ukraina för att uppnå fred.

— Det främsta villkoret för att stötta fred är att de territorier som har ockuperats av Putin bevaras. I ett annat läge är folk i allmänhet inte redo att acceptera tanken på fred som så, säger Kolesnikov.

Ryska soldater tar adjö av sina nära och kära vid en ceremoni i Tiumen, när mobiliseringen av civila reservister hade dragit igång under förra hösten. Arkivbild.

Beror på vad de ser

Hos ungefär en femtedel av den ryska befolkningen finns ett helt ovillkorligt stöd för kriget, bedömer Carnegie och Levada. Många av dem är män i pensionsåldern som är tillfreds med sina liv, stödjer regimen och inte löper personlig risk att bli skickade till skyttegravarna.

— De allra flesta (av hela gruppen tillfrågade) är inte personligen inblandade. Och eftersom de inte är det så kan de fortsätta som vanligt och leva mer eller mindre normala liv, säger Levada-chefen Denis Volkov i poddsändningen.

Enligt mätningar från instituten Levada och Russian Field, som har genomförts i slutet av oktober, har en majoritet av ryssarna uppfattningen att kriget går bra för rysk del.

Åsikterna skiljer sig utifrån vilken information människor tar till sig: De som följer oreglerad information via till exempel Telegram har bara hälften så stor tro på att kriget är "lyckat" jämfört med de som följer utvecklingen i rysk tv.

Putin=Ryssland?

Ryssarnas oro steg i mätningarna i samband med att ryska reservister kallades in till kriget förra hösten i en "partiell" mobilisering.

— Det blev till och med en större chock än själva krigets inledning, just för att folk kände att det då kunde drabba dem direkt. Men eftersom det var delvis och inom kort var över så såg vi mot slutet av förra året att stämningen återgick till det normala, säger Denis Volkov.

En majoritet av det ryska folket likställer fortsatt Vladimir Putin med Ryssland och ser presidentens intressen som hela landets. Enligt denna logik har stödet för regimen konsoliderats under krigets gång, enligt rapportskrivarna.

En regimanhängare viftar med en krigsförespråkande Putin-flagga nära regeringskvarteren i Moskva, dagen efter Wagner-gruppens uppror i Ryssland i somras. Arkivbild.
TT
/
/
/
Senaste nytt

Folkkongressen: Kina satsar mer på försvaret

Kortare arbetsvecka testas i Köpenhamn

Nu får kommunanställda i Köpenhamn möjlighet att prova att jobba fyradagarsvecka på 14 utvalda arbetsplatser.

Pourmokhtari vägrar sitta i regering med SD

1 timme sedan
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) utesluter att sitta i en regering med Sverigedemokraterna efter nästa val. Då är inte jag en del av den.

Oscar Properties vd avgår

1 timme sedan
Oscar Proporties vd Carl Janglin avgår med omedelbar verkan, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Tyskland: It-slarv möjliggjorde rysk avlyssning

1 timme sedan
Rysslands avlyssning av ett hemligt samtal mellan höga befälhavare i tyska luftvapnet berodde på slarv från en av deltagarna, säger Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

It-attack mot avfallsbolag i Blekinge

1 timme sedan
Västblekinge Miljö AB – det kommunala bolaget för avfallshantering i Karlshamn, Sölvesborg och Olofström – har drabbats av en it-attack, uppger SVT Nyheter. De anställda kan inte använda sin e-post och kommer heller inte åt fakturahanteringen eller kundadministrationen.