Till vänster: Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan. Till höger: Azerbajdzjans president Ilham Aliyev. Arkivbilder i montage.
Till vänster: Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan. Till höger: Azerbajdzjans president Ilham Aliyev. Arkivbilder i montage. - Foto: Petr David Josek/AP/TT

Ärkefiendernas steg mot fred hyllas

Armenien och Azerbajdzjans nya fredstrevare är ett viktigt steg, anser USA. Ett genombrott, låter det från EU. Ett krigshot har hängt i luften efter blixtoffensiven mot Nagorno-Karabach tidigare i höst.


"Detta åtagande utgör en viktig förtroendebyggande åtgärd", meddelar det amerikanska utrikesdepartementets talesperson Matthew Miller. Han berömmer de kaukasiska ärkefiendernas respektive ledare för att de börjar "lägga grunden" för en mer fredlig framtid i regionen.

EU:s rådsordförande Charles Michel beskriver beskedet som ett "avgörande genombrott". Ett viktigt steg och en historisk möjlighet, anser unionens utrikeschef Josep Borrell.

Backar om klimatmöte

Parterna själva beskriver det också som en "historisk möjlighet att uppnå länge emotsedd fred i regionen".

Armenien och Azerbajdzjan – tätt omslingrade med komplicerade gränsdragningar i södra Kaukasien – meddelade på torsdagskvällen att de har "för avsikt att normalisera banden och underteckna ett fredsavtal". Azerbajdzjan förbinder sig att släppa 32 armeniska krigsfångar och Armenien att släppa två azerbajdzjanska.

Armenien meddelar därtill att landet drar tillbaka sin kandidatur för att få bli värdland för nästa års internationella klimatmöte, COP29, för att i stället stötta Azerbajdzjans kandidatur.

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev följer en militärparad i den största staden i Nagorno-Karabach den 8 november. Azerbajdzjaner kallar staden Chankendi och armenier kallar den Stepanakert.

Hundratusentals fördrevs

I september gick Azerbajdzjan in i det omstridda bergsområdet Nagorno-Karabach, som ligger inom landets formella gränser men som under lång tid styrts som en utbrytarrepublik av etniska armenier. Självstyret där upplöstes och fler än 100 000 personer fördrevs till Armenien, vilket Armenien beskriver som etnisk rensning.

När långdragna fredsförhandlingar har återupptagits har fokus riktats mot en annan omstridd gränstrakt, i Armeniens sydligaste provins Siunik. Där vill Azerbajdzjan upprätta en korridor som man kallar Zangezur-korridoren – genom Armenien – för att säkerställa en transportrutt till den azerbajdzjanska exklaven Nachitjevan, som i sin tur gränsar till Turkiet.

Exakt hur en sådan korridor skulle se ut, och vem som skulle kontrollera den, har varit en tydlig konfliktyta som väckt farhågor om ett regelrätt krig.

Inte velat träffas

Långdragna fredsförhandlingar har återupptagits, men det har varit oklart vilka parter som är välkomna vid förhandlingsbordet.

Azerbajdzjan har stöd från framför allt Turkiet. Armenien har tappat förtroende för det länge allierade Ryssland och vänt sig mot väst i stället, där USA och EU har försökt ta större medlarroller och länder som Frankrike har börjat exportera vapen.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan och Azerbajdzjans auktoritäre ledare Ilham Aliyev har mötts flera gånger under året, men det hade på senare tid visat sig allt svårare att få till stånd nya möten dem emellan.

Delegationer från de två staterna möttes i ett gränsområde i norr förra veckan utan någon tredje part.

Kartan visar en tilltänkt transportväg genom Armeniens provins Siunik som Azerbajdzjan kallar Zangezur-korridoren, då den korsar bergskedjan Zangezur.
TT
/
EU
/
USA
Senaste nytt

"Tusenlappen räcker inte så långt längre"

Presidenten stänger statlig nyhetsbyrå

Argentinas regering har på uppdrag av president Javier Milei stängt ner den statliga nyhetsbyrån Télam – enligt presidenten "ett språkrör för tidigare vänsterregeringars propaganda".

Polisen rapporterar om försvunnen person, Jönköping

"Försvunnen person", skriver polisen på sin hemsida.

Cyklist påkörd av bil – fick livshotande skador

En kvinna i 40-årsåldern har skadats svårt i en olycka i Norrköping. Hon färdades på cykel och blev påkörd av en bil.

Pentagonläckan erkänner – får 16 års fängelse

Jack Teixeira, som misstänks ligga bakom den så kallade Pentagonläckan, har erkänt sig skyldig till alla åtalspunkter och accepterar ett fängelsestraff på 16 år.

Ung kvinna häktad för mord

1 timme sedan
En kvinna i 20-årsåldern har häktats misstänkt för ett mord i Norrköping, rapporterar P4 Östergötland.