Det drygt två timmar långa talet bestod till stor del av statistik och svulstiga löften om förbättringar av ekonomi, infrastruktur, utbildning, naturvård och en lång rad andra områden. Men Putin nämnde inte det som många väntat på med ett ord, konstaterar Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsgruppen vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
— Det fanns inget om Transnistrien, och han höll inte heller någon historieföreläsning. Det verkar som om hans politiska rådgivare sagt att han måste hålla ett tal om framtiden, väldigt mycket av det han pratade om var investeringar som ska ske under hans nästa mandatperiod. Det var ett frosseri i statistik och detaljer.
Utbrytarrepubliken Transnistrien i Moldavien begärde i onsdags ryskt beskydd. Som väntat nämnde Putin inte heller regimkritiker Aleksej Navalnyjs död eller begravning med ett ord.
Upprepade hot
Putin upprepade att landet förstärker militären vid gränsen i väst till följd av Sveriges och Finlands Natoutvidgning. I samband med en tirad mot väst varnade han också Natoländer för att sända trupper till Ukraina, och hotade indirekt återigen med kärnvapen.
Den 17 mars håller Ryssland presidentval, ett val där all egentlig opposition är utesluten.
— Putin avslutade med att tala om sexårsplaner vilket får en att tänka på Sovjetunionen. Det är tydligt att det i det här så kallade presidentvalet inte ens finns i föreställningsvärlden att någon annan ska sitta vid makten.
Som Brezjnev
Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier, liknar talet vid de långa redogörelser Sovjetledaren Leonid Brezjnev brukade hålla. Det fanns inget nytt av substans i det.
— Putin berättade om hur bra alla har det, och understödde detta med statistik. Men verkligheten är en annan: det är kvalificerat nonsens, tillväxten i Ryssland är en följd av krigsekonomin, säger Kragh.
Någon egentlig agenda för landets utveckling saknas, enligt Kragh.
— Budskapet är att allt är bra och jättestabilt, tack vare att Putin är vid makten. Det påminner om Brezjnevs tal på hans tid.
