Argentinas president Javier Milei gjorde i februari ett kontroversiellt besök vid den så kallade i Klagomuren i den ockuperade delen av Jerusalem. Arkivbild.
Argentinas president Javier Milei gjorde i februari ett kontroversiellt besök vid den så kallade i Klagomuren i den ockuperade delen av Jerusalem. Arkivbild. - Foto: Leo Correa/AP/TT

Mileis Israelstöd splittrar Argentinas judar

Argentinas president Javier Milei är uppvuxen katolik men citerar Toran och har en rabbin som spirituell vägledare. Han är också en av få världsledare som ger sitt fulla stöd till Israels krigföring i Gaza. Nu växer irritationen bland många av landets judar. Snälla, sluta nämna oss för en sekund, säger 30-årige Dario Pendzik.


Fakta: Javier Milei

Ultraliberalen och anarkokapitalisten Javier Milei, 53 år, har blivit omskriven världen över för sina kontroversiella uttalanden, som att "spränga" centralbanken och införa amerikanska dollar som ny valuta i Argentina.

Motorsågen som Milei viftade med under valrörelsen – en symbol för statsapparatens kraftiga minskning – har använts flitigt sedan han svors in som president, i december 2023.

Tiotusentals jobb inom offentlig sektor har försvunnit och subventioner för bland annat transport har tagits bort.

I mars stängde Milei ned den statliga nyhetsbyrån Télam, vilket ledde till att landet halkade ner från plats 40 till 66 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.

Once i centrala Buenos Aires är inte bara känt som den argentinska huvudstadens historiskt judiska område, utan även för folkströmmen som dagligen passerar där. Förmiddagen den 18 juli 1994 var inget undantag: Massvis med människor befann sig på gatan när en bil plötsligt exploderade framför det judiska centret Amia.

Nästan trettio år senare uppmärksammar argentinarna fortfarande de 85 människor som miste livet den dagen. På den ljusgråa muren som skyddar den nya Amia-byggnaden finns namnen på attentatets offer, varav många tillhörde Buenos Aires judiska minoritet. Över 300 personer skadades i explosionen.

Två år tidigare hade en annan bilbomb exploderat i staden, den gången vid Israels ambassad. 29 personer dödades då.

Enligt Dario Pendzik har många av Argentinas judar tröttnat på att Javier Milei ständigt nämner judendomen.

Efter de båda dåden lämnade många judar Argentina. De kände sig inte trygga där längre, berättar 30-årige Dario Pendzik, som till vardags arbetar på en judisk organisation för mänskliga rättigheter. Ändå är Argentinas judiska minoritet fortsatt Latinamerikas största, på upp till 200 000 människor.

Numera skyddas samtliga judiska byggnader i Argentina av pålar, i syfte att stoppa fordon från att köra in i dem.

— Jag har inget minne av judiska institut utan pålar, säger Dario Pendzik.

Nya judiska centret Amia i Buenos Aires är byggt på platsen där bombattentatet 1994 ägde rum. Det skyddas av en mur med namnen på dem som dödades i dådet. Arkivbild.

Vill konvertera

Den stundande 30-årsdagen av Amiadådet skuggas av terrorstämplade Hamas anfall mot Israel den 7 oktober och det efterföljande kriget som Israel för i Gaza. Av de över 200 personer som togs som gisslan av Hamas var flera argentinska medborgare.

Sedan krigsutbrottet har tiotusentals människor dödats i israeliska anfall i Hamasstyrda Gaza, enligt hälsomyndigheterna där. FN larmar om en befolkning på randen till svält. Runt om i världen pågår stora demonstrationer mot kriget.

Världen över har även hoten mot judar ökat och Argentina är inget undantag, enligt Dario Pendzik. Senast i början av maj tvingades det nya Amiacentret evakueras efter ett bombhot, berättar han.

För Argentinas judiska befolkning tillkommer ännu en aspekt. Landets högerpresident Javier Milei, som har sagt att han vill konvertera till judendomen, har tagit tydlig ställning för Israel i Gazakriget.

Ska flytta ambassad

Under ett statsbesök i landet i februari lovade han – precis som USA:s dåvarande president Donald Trump 2018 – att flytta Argentinas ambassad från Tel Aviv till Jerusalem. Och efter Irans attack mot Israel i mitten av april, ett svar på bombningen av Irans konsulat i syriska Damaskus, ställde Milei in en utlandsresa och uttryckte än en gång stöd för Netanyahus styre.

Aimé Ibaldi har deltagit i flera av protesterna som hållits mot Gazakriget.

Den 34-åriga dansaren Aimé Ibaldi har deltagit i flera av protesterna som hållits i Buenos Aires mot Israels krigföring i Gaza. Hon tycker inte att man ska sätta likhetstecken mellan att vara jude och att stötta den israeliska regeringen eller kriget. Att Milei blandar sig i andra länders konflikter när det finns stora inhemska problem att ta tag i är ett störningsmoment för alla argentinare, anser hon.

— Det händer mycket allvarliga saker här, människor sägs upp varje vecka, statliga myndigheter stängs ned och fattigdomen ökar, säger Aimé Ibaldi.

Bilder på de över 200 personer som tagits som gisslan av Hamas och krav på deras frisläppande, i Buenos Aires. Bild från i februari i år.

Ökad rädsla

Dario Pendzik konstaterar att många börjat tröttna på att presidenten nämner judendomen så ofta. När Milei till exempel presenterar ett nytt ekonomiskt förslag på sociala medier kan han göra det tillsammans med en text på hebreiska från Toran, berättar han.

— Där är samfundet splittrat, det finns människor som är supernöjda med detta ständiga omnämnande och det finns människor som säger: "Snälla, jag har ingenting att göra med den här regeringen, sluta nämna oss".

Många är också rädda för nya attacker, säger Dario Pendzik. Men enligt honom skiljer sig åsikterna mellan dem som befinner sig inom det judiska samfundet och dem som är utanför det. De flesta av Argentinas judar, oavsett om de röstade på Milei eller inte, upplever att hotet mot dem ökar varje gång konflikten blossar upp i Mellanöstern, oberoende av vem som sitter vid makten.

— Efter 7 oktober var jag inte särskilt rädd för attacker mot det judiska samfundet i Argentina, säger han.

— Men när Israel attackerade Iran, då blev jag orolig.

Argentina har länge anklagat shiamilisen Hizbollah för att ligga bakom de dödliga explosionerna på 90-talet – på order av Iran. På 15-årsdagen av dådet mot Amia terrorstämplades Hizbollah av den dåvarande regeringen. Och i april i år kom till slut en dom: Hizbollah och "terrorstaten" Iran är skyldiga, slog en domstol fast om de båda bombattentaten som ingen tagit på sig.

TT
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!