Trump mot Harris: Tar de sol- eller rostbältet?
Bland demokrater råder "Kamalamani" och på den republikanska sidan har Donald Trump medvind efter mordförsök och partikonvent. Både Trump och Kamala Harris kan nå de 270 elektorer som krävs för att vinna presidentvalet. Vägen går via det industritunga "rostbältet" eller några delstater på östkusten och i öknen.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Republikanen Donald Trump har i nuläget stöd av 487,7 procent av amerikanerna och demokraten Kamala Harris av 46,5 procent, enligt politiksajtens Real Clear Politics sammanställning av aktuella mätningar.
USA:s komplicerade valsystem gör dock att valet avgörs i några få så kallade vågmästarstater. Så här ser kandidaternas stöd ut i procent i dessa.
Vågmästarstaternas antal elektorer finns inom parentes, för att vinna presidentvalet krävs stöd av minst 270 elektorer.
Pennsylvania (19): Trump: 48,2; Harris: 45,5
Georgia (16): Trump: 48,6; Harris: 44,6
North Carolina (16): Harris: 43,5
Michigan (15): Harris: 48,3; Trump: 46,3
Arizona (11): Harris: 44,8
Wisconsin (10): Trump: 48,2; Harris: 48
Nevada (6): Trump: 47,5; Harris: 43,5
Presidentvalet hålls tisdagen den 5 november.
Källa: Real Clear Politics
Memes med kokosnötter, smarta digitala insamlingsinitiativ och hårdgranskade popularitetssiffror i all ära. Men i USA vinner inte alltid den kandidat som får flest röster – i verkligheten avgörs presidentvalet i en handfull så kallade vågmästarstater, där det står och väger mellan republikansk och demokratisk majoritet.
— Georgia, det är härligt att vara tillbaka och jag är medveten om detta: Vägen till Vita huset går genom denna delstat.
Demokraten Kamala Harris hälsning till de tiotusentals anhängare som häromdagen samlats i delstatshuvudstaden Atlanta talade sitt tydliga språk. Georgia var en av de sju delstater som avgjorde presidentvalet 2020 och som i är i fokus även i år.
Svängande opinion?
De sju är Michigan, Wisconsin, Pennsylvania, Nevada, Arizona, Georgia och North Carolina. För fyra år sedan skilde det mindre än 3 procentenheter mellan Demokraternas Joe Biden och republikanen Trump i dessa, men Biden vann alla utom den sistnämnda.
Skälet till att fokus hamnar på så få delstater är USA:s över 200 år gamla elektorssystem, enligt vilket väljare i varje delstat röstar på ombud, elektorer, som sedan utser presidenten. Hur många elektorer en delstat har beror på dess folkmängd och i de allra flesta fall tar vinnaren hem alla elektorer.
Detta gör valutgången på många platser förutsägbar. Kalifornien har röstat demokratiskt blått i decennier medan de flesta stater i inlandet röstar republikanskt rött. Men på några platser svänger opinionen, och det är här en presidentkandidat måste lägga sitt krut.
Minoriteter i fokus
I nuläget refererar USA-medier ofta till "rostbältet" – de industritäta delstaterna Pennsylvania, Michigan, Wisconsin (och till viss del Ohio) – som för fyra år sedan var Bidens "brandvägg". Under våren har Trump haft en stadig ledning i dessa, något som sannolikt bidrog till att presidenten kastade in handduken och ställde sig bakom Kamala Harris.
Frågan är om Demokraternas strategi förändras med henne?
Biden beskrev sig ofta som en arbetargrabb från Pennsylvania. Men juristen Harris har indiskt och jamaicanskt påbrå och kan ha större chanser i North Carolina och Georgia som har stor svart befolkning. Lyckas hon även locka spansktalande så kallade latinos kan Nevada och Arizona vara inom räckhåll. Dessa fyra kallas gemensamt för "solbältet", även här leder Trump i nuläget.
Det finns varianter på strategier för att nå de 270 elektorer som krävs för seger, men utan en merpart av de sju vågmästarna är det omöjligt.
