Nicole Hillman, till höger, arbetar för katolska kyrkans kansli i Atlanta i Georgia, och har kampanjat för Demokraternas Kamala Harris inför USA:s presidentval på tisdag. Hennes vän, sjukvårdsadministratören Aiyana Cottman, till vänster, ska också rösta på Harris.
Nicole Hillman, till höger, arbetar för katolska kyrkans kansli i Atlanta i Georgia, och har kampanjat för Demokraternas Kamala Harris inför USA:s presidentval på tisdag. Hennes vän, sjukvårdsadministratören Aiyana Cottman, till vänster, ska också rösta på Harris. - Foto: Tina Magnergård Bjers/TT

Abortlag upprör i Georgia: "Privat fråga"

Om jag fått missfall i dag hade jag kunnat dö. Hon bor i en delstat med en av USA:s strängaste abortlagar. För Nicole Hillman och många väljare i vågmästarstaten Georgia är aborträtt avgörande när de röstar i presidentvalet.


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev
Bakgrund: Abort i USA

Abort är djupt omtvistat i USA, frågan spänner över religion, kvinnors rättigheter och fattigdomsbekämpning. Mellan 1973 och 2022 skyddades aborträtten nationellt genom Högsta domstolens utslag Roe mot Wade, som slog fast att fri abort ingår i den grundlagsskyddade rätten till privatliv.

2022 hävdes Roe mot Wade och frågan skickades tillbaka till delstaterna.

I nuläget har 13 delstater infört totala abortförbud och fyra, inklusive Georgia, så kallade hjärtslagslagar som i praktiken innebär förbud för abort efter graviditetens sjätte vecka. På vissa platser görs undantag för fall där graviditeten orsakats av incest eller våldtäkt eller där moderns liv är i fara.

50 procent av amerikanerna tycker att abort ska vara lagligt under vissa omständigheter, 35 procent är för utan begränsningar och 12 procent vill se ett förbud, enligt en opinionsmätning från maj i år.

Källor: Guttmacher, Gallup med flera

— Den vård jag fick efter mitt missfall för tolv år sedan räddade mig. Men i dag är den olaglig, läkare kan åtalas för gynekologiska skrapningar, berättar Hillman, som till vardags arbetar på katolska kyrkans kansli i Atlanta men nu är på ett av Kamala Harris sista valmöten i staden.

Hennes vän, sjukvårdsadministratören Aiyana Cottman, rankar också aborträtten högt bland valfrågorna, vid sidan åtgärder mot bostadsbristen och skydd av demokratin.

— De beslut kvinnor fattar om sina kroppar är personliga och privata. Om inte Harris blir president fruktar jag att vi går bakåt, säger hon.

Skrämmande tanke

Parken i centrala Atlanta ser ut som ett festivalområde med jättehögtalare, enorma flaggor, bajamajor och matstånd. Stämningen är hög, de flesta bär t-shirts eller knappar som visar att de stödjer Demokraternas presidentkandidat. En av dem är sjuksköterskan Raeshon Greentee som tagit med dottern Danielle till kampanjmötet. De två nämner arbetsrätt och kvinnors rättigheter som de viktigaste valfrågorna.

— Tanken på att mina döttrar riskerar att få sämre rättigheter än jag är skrämmande. Som sjuksköterska vill jag att alla får adekvat sjukvård, säger Greentee.

Sjuksköterskan Raeshon Greentee, till höger, och hennes dotter Danielle bor i Atlanta i Georgia. De säger att abortfrågan och arbetsrätt är viktigast i valrörelsen.
Sjuksköterskan Raeshon Greentee, till höger, och hennes dotter Danielle bor i Atlanta i Georgia. De säger att abortfrågan och arbetsrätt är viktigast i valrörelsen.

Det är väljare som dessa som Harris hoppas ska flockas till vallokalerna. Hon har hamrat in budskapet att hon står upp för kvinnors rättigheter och vill återinföra aborträtten på nationell nivå. När hon går upp på scenen i Atlanta stiger jublet.

— En av tre amerikanska kvinnor bor i en delstat med ett Trump-abortförbud. Och han är inte färdig, varnar hon.

Revs upp

Frågan är särskilt känslig i Georgia där abort är förbjudet om hjärtslag kan påvisas från embryot. Två uppmärksammade fall där kvinnor dött för att de nekats vård har skakat delstaten.

— Abortfrågan är viktigare för demokratiska väljare nu än 2020 när Roe fortfarande var lag, konstaterar Andra Gillespie, professor i statsvetenskap vid Emery University i Atlanta.

Med Roe menar hon HD-beslutet Roe mot Wade, som var i kraft mellan 1973 och 2022 och som slog fast att aborträtt ingår i den grundlagsskyddade rätten till privatliv. Beslutet revs upp sedan republikanen Donald Trump under sin presidenttid tillsatt konservativa HD-domare.

Trump har fått kritik för att svaja i frågan, men sagt att han inte skulle skriva under ett nationellt abortförbud. Kvinnliga Trumpväljare TT möter i Atlanta verkar nöjda med att beslutet ligger hos delstaterna – men flera tycker att hemstatens regler är för tuffa.

— Upp till tolv veckor vore okej. Och mer fokus på preventivmedel, säger läraren Stephanie Cole.

TT
/
/
/
/
/
/
USA
/
stats