Varningen: USA:s demokrati är skörare än vi tror
I takt med att Donald Trumps nya styre tar form växer farhågorna om en rejäl "backlash" för demokratin. Den är inte så robust som många tror, säger Eric J Segall, professor i konstitutionell rätt, vid Georgia State University.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Förbundsrepubliken USA har 50 delstater. Enligt författningen gäller maktdelningsprincipen, det vill säga att verkställande, lagstiftande och dömande makt ska balansera varandra. I praktiken betyder det att presidenten styr USA, kongressen skriver lagarna och Högsta domstolen ska säkerställa att presidentbeslut och lagar inte strider mot grundlagen.
Kongressen består av senaten och representanthuset. För att ett lagförslag ska gå igenom måste det antas av en majoritet i båda kamrarna.
Reglerna i senaten ger det mindre partiet möjlighet att förhala och ibland stoppa majoritetspartiets agenda genom den så kallade filibustern. I vanliga fall krävs 51 röster, alternativt 50 röster plus vicepresidentens utslagsröst, för att ett förslag ska antas. Om filibustern åberopas krävs "supermajoritet", 60 röster, för att avsluta debatten och ta upp ett förslag till omröstning. Samtidigt finns det undantag från regeln och sätt att ta sig runt den.
Högsta domstolen avgör om lagar är förenliga med grundlagen. Den spelar stor politisk roll när den tar ställning i olika samhällsfrågor. Kandidaterna nomineras av presidenten och måste godkännas av senaten. Domstolen har på senare år blivit alltmer konservativ.
De enskilda delstaterna har relativt stor självständighet och skillnaderna dem emellan kan vara stora.
Källa: Utrikespolitiska institutet med flera
Republikanen Trumps blivande regering har fått konturer och det råder ingen tvekan om att den tillträdande presidenten omger sig med lojalister. Personer som, liksom Trump, kan antas vara öppna för att låta målet helga medlen om det behövs.
Med en majoritet i både representanthuset och senaten ser förutsättningarna för Trumps Maga-visioner ("Make America Great Again") goda ut.
Frågan är då om det finns något som stoppar Trump om han gasar för fullt och kör över demokratiska och rättsstatliga principer på vägen?
Vd för hela USA
— Donald Trumps ambition är att vara vd för hela USA utan några som helst juridiska begränsningar. Kan han det? Förmodligen inte. Men frågan är hur långt han kan komma, säger Eric J Segall, professor i konstitutionell rätt.
En "pappersbarriär". Det ska James Madison, en av USA:s så kallade grundlagsfäder, ha kallat grundlagen. Vad han menade var att den bara fungerar om de som styr tar den på allvar. Ett uttalande som enligt Segall är mer aktuellt än någonsin.
— Om Trump går långt, långt, över gränsen, vilket jag tror är möjligt, kommer det bli mycket turbulenta tider framöver, säger han.
I det land som länge har varit ett demokratiskt föredöme för hela världen har den blivande presidenten bland annat utlovat mer makt till sig själv, utrensningar av illojala personer i statsförvaltningen, åtal mot antagonister, benådning av upprorsmakarna som stormade Kapitolium och deportering av miljontals papperslösa – möjligen med hjälp av militären. Dessutom hetsar han mot journalister och politiska motståndare.
"Checks and balances"
— Att Högsta domstolen har gett Trump immunitet för handlingar i tjänsten har stor betydelse för vad han kan åstadkomma. Det ger honom väldiga möjligheter att agera överhuvudtaget, säger Erik Åsard, professor emeritus vid Uppsala universitet och USA-expert.
När det gäller Trumps förutsättningar att få igenom sin politik så tror Åsard att det kommer vara lättast i början av mandatperioden.
— Vissa av hans förslag är kontroversiella och kommer vara impopulära. Längre fram kan opinionen ha vänt och då blir det lättare för tveksamma republikaner att gå emot partiet, säger han.
Tanken med den amerikanska demokratin är maktdelning mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen. Konstitutionen förbjuder till exempel presidenten att spendera pengar som inte har tilldelats av kongressen. Men Eric J Segall tror inte att systemets "checks and balances" stoppar Trump.
— Chansen att kongressen sätter sig mot Trump är väldigt liten. Och Högsta domstolen har inga egna pengar och ingen militär. Om Trump säger "strunt i det", då blir det så, säger han.
En skumpig väg
Erik Åsard är mer tveksam till att kongressen lägger sig platt för Trump.
— Även om kongressens effektivitet har diskuterats i decennier så är det inte givet att den inte sätter stopp. Om några senatorer faller ifrån så kan det räcka eftersom beslut i senaten fattas med enkel majoritet. I vart fall nomineringarna till ministerposter har bekymrat vissa republikanska senatorer, säger han.
Eric J Segall tror snarare att det är de geografiska förutsättningarna som skulle kunna bjuda Trump motstånd. USA är stort till ytan, och väldigt polariserat.
— Vad som kan rädda Amerika, om något, är vår geografi och enskilda människor med en etisk kompass. Föreställ dig 50 Spanien och försök att styra det på ett diktatoriskt sätt. Det är väldigt komplicerat, säger han.
Samtidigt finns en oro för våldsamheter, inte minst om demokratiskt sinnade delstater eller befolkningen där sätter sig på tvärs.
— Det som kan hända är att presidenten, eller för den delen en delstatsguvernör, använder polis eller militär på sätt som orsakar mycket våld. Det är möjligt att det blir så. Vi har en skumpig väg framför oss, säger Eric J Segall.
Fotnot: USA:s yta är grovt räknat ungefär 20 gånger så stor som Spanien, inte 50.
