Söndag 18 Maj 2025
USA vill frysa frontlinjerna och låta Ryssland hålla fast vid en stor del av Ukraina för att få ett slut på kriget. Men Ukraina och dess europeiska allierade ska ha meddelat USA att det först krävs vapenvila och klarhet kring säkerhetsgarantier innan förhandlingar om territorier kan bli aktuella, uppger källor för Bloomberg.
Efter ett möte på tjänstemannanivå i London med allierade på onsdagen säger Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha att han hade ett "konstruktivt utbyte av åsikter om vägen mot fred" med USA:s sändebud Keith Kellogg.
"Ukraina vill att kriget tar slut mer än någon annan i världen. Vi är fast beslutna att arbeta tillsammans för att uppnå detta mål", skriver Sybiha på X och tillägger att han bland annat träffat Storbritanniens försvarsminister John Healey samt utrikesminister David Lammy.
Londonmötet var från början tänkt som ett renodlat ministermöte med utrikesministrarna från USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Ukraina. Men mötet nedgraderades med kort varsel efter att USA:s Marco Rubio dragit sig ur.
Ukraina och dess europeiska allierade ska enligt Bloombergs källor ha sagt till USA att det nu krävs en vapenvila och klarhet kring säkerhetsgarantier. Först därefter kan det bli aktuellt med eventuella förhandlingar om territorier med Ryssland.
Det ställningstagandet bekräftas delvis av Andrij Jermak, stabschef hos Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
"Vi förmedlade vår ståndpunkt och betonade att en omedelbar, fullständig och villkorslös vapenvila måste vara det första steget mot att inleda förhandlingar som syftar till att uppnå en rättvis och varaktig fred", skriver han i sociala medier.
Enligt Jermak underströk Ukraina på mötet också att landet tänker hålla fast vid sina "grundläggande principer" då de utgör "grunden för vår självständighet och territoriella integritet".
USA:s vicepresident JD Vance bekräftade inför mötet medieuppgifter om att USA föreslår en fredslösning där konflikten avbryts vid dagens frontlinjer.
— De nuvarande linjerna, eller någonstans nära dem, är där man i slutändan, tror jag, kommer att dra de nya linjerna i konflikten, säger han till ett pressuppbåd under en resa till Indien.
Vance beskriver det som att bägge krigets parter i så fall kommer att behöva göra territoriella eftergifter. Men medan de ryska invasionsstyrkorna kontrollerar omkring en femtedel av Ukrainas yta kontrollerar ukrainarna mycket lite av Rysslands.
Det är dags för bägge parter att "antingen säga ja eller nej" – annars är det nog dags för USA att lämna processen, säger Vance. Uttalandet är ett eko av vad Rubio nyligen sade.
Ryssland lade redan 2014 sin vikt bakom paramilitära styrkor som tog kontroll över stora delar av regionerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina. Ryska styrkor gick samma år in på den ukrainska Krimhalvön inför det att landet illegalt annekterade den.
När det storskaliga kriget inleddes i februari 2022 gick ryska styrkor in och tog kontroll i ett område längs med hela landgränsen, samt i en korridor där de närmade sig huvudstaden Kiev.
Ryssland tog efter en lång och blodig belägring kontroll över staden Mariupol i syd, varpå de skapade en landkorridor av ockuperat område som sträckte sig till Krim.
Ukrainas militär slog tillbaka och motade tidigt tillbaka invasionsstyrkorna helt i norr. Hösten samma år tog Ukraina tillbaka hela regionen Charkiv i nordost och en stor del av Cherson i syd i framgångsrika motoffensiver.
Sedan dess har frontlinjen endast förflyttats på marginalen: Ryssland har avancerat med små steg i öst och bägge länder har gjort framstötar över gränsen i nordost. Sensommaren 2024 gick Ukraina på en överraskande motoffensiv in i ryska Kursk och tog över ett område där. Våren 2025 har de tappat näst intill hela det området.
