Nawrocki lyckades mobilisera väljargrupperna till höger för att med knapp marginal vinna över sin EU-vänlige rival Rafal Trzaskowski. Nu blir den 42-årige historikern Polens nya president den 6 augusti.
— Nawrocki representerar inte bara Lag och rättvisa (PIS), det parti han kommer ifrån, utan hans vinst har också till stor del handlat om att han har närmat sig ytterlighetshögern och deras väljare.
— De står för en tydligt anti-ukrainsk politik och har ett antagonistiskt förhållningssätt till Kiev. Jag skulle beskriva det som en iskall motvind för Ukraina, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, med inriktning på polsk utrikespolitik.
Ukrainas arbetskraft oroar
Just de väljargrupperna är mycket skeptiska till invandring och ser ett eventuellt ukrainskt medlemskap i EU som ett hot mot polsk produktion och arbetstillfällen.
— Det är klart att det påverkar den polska arbetsmarknaden om det kommer ett väldigt stort land med ännu lägre lönenivåer än de polska in i EU.
Militär balansgång
Men Nawrocki vill se ett fortsatt militärt stöd till Ukraina. På den punkten skiljer han sig från andra högerpopulister i Europa.
— Det ligger i Polens intresse att kriget mot Ryssland och striderna mot Rysslands aggressiva politik förs i Ukraina och inte vid den polska gränsen.
— Man har sitt eget historiska minne av att vara ockuperat av Ryssland och Sovjetunionen och därför finns det ingen grogrund för proryska hållningar.
När det kommer till Nato vill Polen inte se någon konkurrens i sin vision att bli en europeisk stormakt inom försvarsområdet.
— Polen håller på att bli en av Europas främsta väpnade styrkor och siktar på att ha ett av Europas starkaste försvar. Samtidigt så är Ukraina Europas just nu mest erfarna och kompetenta armé. Därför vill man inte se Ukraina i Nato, det finns en rivalitet där, säger Stefan Ingvarsson.
