USA:s försvarsminister Pete Hegseth säger att Nato redan är ”mycket nära” samsyn om det nya målet. Sveriges Pål Jonson (M) håller med.
— Jag bedömer att det är hög sannolikhet för det. Och det har ju att göra med att vi nu slutgiltigt har antagit de militära förmågemålen. Det är helt uppenbart att de kommer att kräva betydande försvarsinvesteringar, säger Jonson efter torsdagens försvarsministermöte på Natohögkvarteret i Bryssel.
Procentmålet är uppdelat i 3,5 procent traditionella försvarspengar och 1,5 procent i investeringar som anses ha militär nytta – allt från vägar och broar till civilförsvar och sannolikt även det stöd som länderna ger till Ukraina.
Nya förmågekrav
Formellt beslut väntas vid Natotoppmötet i Haag i slutet av juni. Dessförinnan hoppas man också kunna enas om när målet ska vara uppfyllt. Sverige står bakom 2030 som lämpligt år, medan mer tveksamma länder vill vänta till 2032 eller 2035.
De ökade pengarna ska användas till de nya militära krav på länderna som försvarsministrarna enades om på torsdagen. Vad de innebär rent konkret för Sverige i antal soldater eller vapenslag vill dock inte Jonson berätta offentligt.
— Förmågemålen är ju hemliga så jag vill inte gå in på detaljer, men de kommer att innebära att vi har bättre förmåga att uthålligt kunna bedriva högintensiv strid. Det kommer också innebära att vi får vissa typer av kvalificerade resurser som är viktiga, konstaterar Jonson.
Luftförsvar
Mycket är kopplat till de erfarenheter som kriget i Ukraina har gett – exempelvis om vikten av luftförsvar och drönare, men också personal.
–Det kommer att kräva större volym och större uthållighet bland de europeiska försvarsmakterna. Det finns brister när det kommer till Europa inte minst i tillgängliga markstridsförband, säger försvarsministern.
