FN-stadgan förbjuder en stat att gå till väpnat angrepp mot en annan, med endast ett par undantag: om staten kan anses vara tvingad till självförsvar eller om säkerhetsrådet har gett sitt godkännande.
När Israel inledde massiva bombningar av Iran i fredags morse sades det ske i förebyggande syfte för att möta ett hot mot staten Israels existens: ett Iran som befaras vara på väg att bygga kärnvapen, men som ännu inte har gjort det.
— Då är frågan om den faran för att Iran ska anfalla Israel är akut nog, säger Jann Kleffner, som är professor i internationell rätt vid Försvarshögskolan i Stockholm.
— Och det är den nog inte. Det beror förstås på fakta som vi kanske inte har framför oss nu, men i stora drag är det så att rätten till självförsvar bara är tillgänglig vid ett pågående väpnat angrepp eller ett som är nära förestående.
Står utanför systemet
Det hot som Irans atomprogram skulle kunna utgöra har inte materialiserats tillräckligt för att det ska kunna utgöra ett sådant akut hot, bedömer Kleffner. Men möjligheterna att pröva detta juridiskt – ställa Israel till svars för en aggressionshandling – är begränsade.
Varken Israel eller Iran tillskriver någon domsrätt till FN:s högsta domstol, Internationella domstolen i Haag (ICJ). Och i ett politiskt låst säkerhetsråd väntas USA fortsätta lägga veton i ärenden som rör Israel. Generalförsamlingen har dock möjlighet att begära ett vägledande yttrande från Internationella domstolen.
— Det kan vara betydelsefullt på så vis att man får det högsta juridiska organet inom FN att uttala sig på något sätt i frågan, men det är inte juridiskt bindande, säger Jann Kleffner.
Försiktiga reaktioner
Vilka rättesnören återstår då? Det internationella rättssystemet bygger på staternas vilja att agera, poängterar professor Kleffner.
— Och om den viljan inte finns, eller om det finns vissa väldigt ledande stater som inte har intresse av att folkrätten efterlevs, så kan man inte göra så mycket mer än att internationella organisationer och enskilda länder kan försöka åberopa folkrättsliga regler och ta ställning till det som pågår, säger han.
— Det finns ju lite reaktioner, om än ganska försiktiga, som tyder på att ganska många stater inte anser att det finns någon rättslig grund för Israels agerande.
