Knappt två veckor innan Natotoppmötet 2018 ville Trump prata med Stoltenberg, som då hade lett Nato i fyra år. Stämningen var ”mer anspänd än någonsin”, berättar Stoltenberg i sin bok ”Min tid i Nato".
”USA:s president var arg. Han ville inte längre godta att Europa och Kanada betalade för lite”, skriver norrmannen enligt norska TV2.
Vid den tidpunkten lade Norge drygt 1,6 procent av bnp på försvaret – en bra bit under Natos dåvarande mål om två procent. Snedfördelningen retade upp Trump, då inne på sin första mandatperiod som USA:s president.
"Det var affärstänket som rådde”, skriver Stoltenberg i boken, som släpps på onsdag men som flera medier fått läsa i förväg.
”Om Norge inte var villiga att betala för ’fullständigt Nato’ så kanske de borde satsa på ’halva Nato’, en lösare anslutning som den Sverige hade. Om man vill ha 100 procents täckning måste man betala hela försäkringspremien. Det var hans logik.”
När toppmötet väl gick av stapeln hotade Trump med att dra USA ur alliansen om inte övriga länder började betala mer. Det kunde ha blivit mötet då Nato gick i graven, skriver Stoltenberg. Men så blev det inte.
”Mötet hade avslöjat en djup splittring mellan USA och stora länder i Europa. Men vi hade lyckats ta oss bort från stupets kant."
