Militärjuntan i Myanmar försöker kväsa all opposition och bedriver krig mot en rad motståndsmiliser i landet. Den har fördrivit hundratusentals, anklagas för folkmord och människorättsbrott, och har dödat civila i urskillningslösa flygbombningar.
Men trots återupprättandet av en militärdiktatur och de senaste årens brinnande inbördeskrig så har pengar fortsatt att strömma in till juntastyret, vilket den anonyma aktivistgruppen Justice for Myanmar har visat i olika avslöjanden sedan 2019.
Gruppen är en av mottagarna till årets ”alternativa Nobelpris”, Right Livelihood-priset.
Flaggat svenska vapen
”Deras granskningar har avslöjat vapenaffärer, offshore-tillgångar och näringslivets delaktighet i illdåd, och deras kampanjer har pressat internationella bolag och regeringar att kapa banden till juntan”, lyder Right Livelihoods motivering bland annat.
Många grannländer, inte minst Kina och Indien, har fortsatt att göra affärer med militärens Myanmar. Europeiska vapen – däribland svenska Carl-Gustaf-raketgevär – har återkommande dykt upp i händerna på myanmariska soldater trots rådande embargo. Juntans förtryckarapparat använder övervakningsteknik från svenska MSAB.
Aktivisternas avslöjanden har fått bland andra oljejätten Chevron, den japanska dryckesjätten Kirin och flygplansjätten Airbus att dra sig ur förbindelser med Myanmar.
Tänker hålla val
I december har militärstyret tänkt iscensätta ett val, i rådande krig och utan riktig opposition. Den prisbelönade aktivistgruppen vill vidmakthålla trycket på bolag och regeringar som fortsätter att gynna juntan.
Justice for Myanmar meddelar att priset tillhör ”de otaliga människor i Myanmar som har mist sina liv när de har motsatt sig juntans brutalitet och försvarat demokratin”, samt alla som fortsätter att göra motstånd.
