Övervakning eller skydd? Det här är ”chat control”

Den så kallade CSAM-förordningen, som uttryckligen tar sikte på sexuella övergrepp mot barn, är ett steg närmare att bli klubbad i EU efter att medlemsländerna enats om sin syn på saken. Men kritiker har snarare sett det som att massövervakning rycker närmare inom unionen.

Ursprungsförslaget lades fram av EU:s förra inrikeskommissionär Ylva Johansson (S) under våren 2022. Det fick snabbt öknamnet ”chat control”, då kritiker ansåg att verktygen som skulle skanna efter och larma om övergreppsmaterial var alldeles för trubbiga och omfattande – all digital kommunikation skulle kunna övervakas, hette det.

Nya formuleringar

Sedan dess har medlemsländerna försökt enas om olika varianter av förslaget, utan framgång. EU-parlamentet enades om en hållning för två år sedan, en version av förslaget med betydligt mindre övervakning och lägre krav än originaltexten.

Även den text som medlemsländerna nu har enats om har plockat bort och skrivit om stora delar av originalförslaget, speciellt när det kommer till övervakning.

”Inget i denna förordning ska förstås som ett krav på leverantörer att upptäcka (övergreppsmaterial)", står det.

I stället handlar det om att företag, fortsatt på frivillig basis, ska riskbedöma sina tjänster. Men också om mer återkoppling till myndigheter och snabbare agerande vid misstänkta brott.

Flera av de tidigare mer övergripande styckena kring hur sökning efter materialet får gå till har också strukits.

Politisk oenighet

I Sverige har CSAM splittrat såväl regeringen som oppositionen. SD och C invände tidigt mot förslaget. V och MP invände inte, av misstag enligt partierna, när frågan var uppe i justitieutskottet i början av förra året. Så sent som i lördags sade regeringspartiet KD:s riksting nej till förslaget. Även Moderaterna gick till EU-val på att vara emot ”chat control”.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har uttryckt sitt stöd för förslaget, men sagt att det är en ”komplicerad fråga som måste få ta tid”.

Bland medlemsländerna har det länge rått oenighet. Frankrike, Ungern och Spanien hör till lägret som är för förordningen medan Tyskland, Finland och Polen är emot.