Inom de närmaste dagarna väntas EU-kommissionen presentera sitt konkreta lagförslag om hur EU ska använda frysta ryska statstillgångar för ett mångmiljardlån till Ukraina.
Tiden är knapp. Redan vid nästa EU-toppmöte den 18 december vill man ha ett beslut.
Klicka här för att följa oss på GoogleEU-kommissionen trycker på – inte minst av oro för att Ukraina annars ska pressas till alltför stora eftergifter.
— Det här kriget har ett offer och en angripare. Vårt jobb är att göra allt vi kan för att stötta offret, inte belöna angriparen, säger Kaja Kallas efter måndagens möte med EU-ländernas försvarsministrar.
Belgiskt motstånd
På mötet fanns Ukrainas försvarsminister Denys Sjmyhal med, för att betona nödvändigheten av fortsatt stöd.
Belgien – som rent fysiskt hyser merparten av de frysta pengarna och som oroas över att ensamt riskera ryska skadeståndskrav – valde dock att endast skicka en biträdande minister.
Sveriges Pål Jonson (M) tycker sig ändå ana att Belgien rör sig mot ett ja.
— Med viceminister på plats blir kanske inte den belgiska positionen lika tydliggjord, men jag uppfattade mellan de här mötena som har varit under hösten en tydlig rörelse i rätt riktning, säger försvarsministern efter mötet.
Riskerna delas?
Belgien kräver skriftliga garantier om att övriga EU-länder ställer upp och delar risken om det skulle krävas. Även här tycker sig Jonson se en villighet bland allt fler. Och Kallas betonar att det behövs.
— Riskerna behöver delas. Det är väldigt tydligt, säger utrikeschefen.
Parallellt kan Ukraina räkna med ytterligare stöd från åtminstone 15 av de 19 länder som ansökt om att få låna ur EU:s nyinrättade försvarsfond, Safe. Ländernas investeringsplaner har skickats in till EU-kommissionen som nu ska gå igenom dem inför ett definitivt godkännande.
Totalt handlar det om motsvarande 1 600 miljarder kronor som lånas ut till gemensamma försvarsinitiativ.
Sverige har valt att inte ansöka om lån, eftersom Sverige kan låna billigare på egen hand.
.jpg)
