Överenskommelsen om konceptet kring så kallade ”säkra länder” gjordes av medlemsländernas migrationsministrar i Bryssel.
— Det här är en vändpunkt i EU:s migrationspolitik, säger österrikiske Brunner på en pressträff i Bryssel, tillsammans med Rasmus Stoklund, migrationsminister i höstens ordförandeland Danmark.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleUppgörelsen öppnar för fler mottagningscenter utanför EU, i stil med det som Italien redan har med Albanien och som även Danmark och andra länder funderat på.
— Vi har nu det legala ramverket så att medlemsländerna kan sätta upp mottagningscentraler och den typen av lösningar med tredje länder. Det är extremt viktigt för att i grunden förändra det som inte fungerar i den nuvarande asylsystemet, anser Stoklund.
”Väldig skillnad”
Migrationsminister Johan Forssell (M) välkomnar uppgörelsen, som blev klar när han fortfarande satt fast i trafiken på väg från flygplatsen i Bryssel.
— Det blir en väldig skillnad mot hur det fungerar i dag. Det innebär att man kan göra avvisningar i snabbspår, att man ska kunna återvända hem. Det är jätteviktigt, både för att minska asylinvandringen men också minska den här döden på Medelhavet som vi tyvärr ser i dag, säger Forssell.
Bland de länder som bedöms som säkra – och vars medborgare därmed inte anses ha automatiskt behov av skydd inom EU – finns Kosovo, Bangladesh, Indien och Colombia.
En slutlig överenskommelse om hur reglerna ska se ut ska förhandlas fram med EU-parlamentet.
Omfördelning?
Parallellt väntas under måndagen även en uppgörelse när det gäller hur man snabbare och enklare ska få iväg personer som ska utvisas ur EU.
Migrationsministrarna ska även försöka enas om sin syn på de så kallade ”solidaritetspooler” som är till för att hjälpa de länder i EU som anses ha ett särskilt hårt tryck på sig när det gäller att ta hand om asylsökande och migranter.
Enligt EU-kommissionens förslag är det Grekland, Cypern, Italien och Spanien som behöver hjälp, antingen med pengar, personal eller att asylsökande omfördelas till andra länder.
Det sistnämnda tänker dock inte Sverige vara med på.
— Det är inte aktuellt för oss och kommer heller inte att vara det att ta emot asylsökande, utan vi kommer att ge ett ekonomiskt stöd, säger Forssell i Bryssel
