Vid 03-tiden på natten till fredag kom beskedet i Bryssel efter 16 timmars förhandling:
”Vi har ett avtal. Beslut om att ge 90 miljarder euro i stöd till Ukraina för 2026–2027 är godkänt", skrev EU:s rådsordförande António Costa på X.
”Vi åtog oss, vi levererade”, fortsatte han.
Kristersson: Beklagar
För Sverige, Tyskland och andra länder som kämpat för att de frysta ryska tillgångarna skulle användas var resultatet av mötet delvis en besvikelse.
— Den goda nyheten är att vi har säkrat finansiering för Ukrainas behov 2026–2027, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff.
— Den dåliga nyheten är att det inte alls fanns tillräckligt stöd för att använda de frysta ryska tillgångarna. Det var inte i närheten, och jag beklagar det.
Belgiens premiärminister Bart De Wever har mötet igenom hållit fast vid sitt motstånd att använda de frysta ryska tillgångarna. Pengarna finns rent fysiskt i Belgien och De Wever oroas över eventuella framtida ryska skadeståndskrav.
Får pengarna snabbt
Nu kommer de 90 miljarderna i stället att tas upp i gemensamma EU-lån, med EU-budgeten som säkerhet. För att Ungern, Tjeckien och Slovakien inte skulle lägga in sitt veto har de fått löfte om att inte behöva delta.
Beslutet innebär att Ukraina nu snabbt kan få tillgång till pengarna. Utan EU:s stöd hade Ukraina riskerat att få slut på pengar i vår.
”Det här skickar en tydlig signal från Europa till Putin: Det här kriget kommer inte vara värt det”, uppger Tysklands förbundskansler Friedrich Merz på X.

.jpg)
.jpg)

