Tysklands förbundskansler Friedrich Merz planerar en förstärkning av utrikesunderrättelsetjänsten, med utökat mandat och nya befogenheter. Redan i höst kan ny lagstiftning vara på plats, om förbundsdagen godkänner förslagen.
Bland annat väntas tyska underrättelseanställda tillåtas genomföra cyberangrepp, mer offensiva former av spionage och i vissa fall även begå sabotage och andra lagbrott i utlandet.
Klicka här för att följa oss på GoogleBundesnachrichtendienst (BND), Tysklands utrikes underrättelsetjänst, grundades på 1950-talet, under förbundsrepublikens första år. Med Hitlertysklands terrorregim och de ohyggliga brott som begicks av SS och Gestapo i färskt minne reglerades verksamheten hårt, även om en betydande del av personalstyrkan under de första åren utgjordes av tidigare SS-befäl.
För att säkerställa demokratisk kontroll och insyn underordnades BND förbundskanslerämbetet och en särskild tillsynsnämnd i förbundsdagen. Uppdraget var att samla in och utvärdera underrättelser, men med små möjligheter till mer offensiva operationer.
Skydda landets existens
Än i dag har BND:s agenter mycket begränsade möjligheter att exempelvis slå tillbaka mot cyberangrepp, vilket regeringen nu vill ändra på.
— Vid angrepp på Tyskland räcker det som jag ser det inte att vi bara ser på, utan vi behöver också kunna försvara oss, säger Merz mäktige stabschef Thorsten Frei i NTV.
— Och om man då kan rädda människoliv, om man i yttersta nödfall också kan skydda vårt lands fortsatta existens, då är det här åtgärder vi måste vidta.
Frei jämför förstärkningen av BND, som också fått kraftiga tillskott i årets budget, med det ”epokskifte” som Merz företrädare Olaf Scholz tillkännagav efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, och som ledde fram till de massiva försvarssatsningar som enligt Merz ska ge Tyskland Europas största konventionella armé.
Tidpunkten ingen slump
Att reformen sker just nu är knappast någon tillfällighet. Sedan Donald Trump återvände till Vita huset har Tyskland liksom övriga europeiska Natoallierade ängsligt försökt navigera äventyrliga utspel från Vita huset, återkommande förolämpningar och hot om militärt våld. När USA i mars i fjol tillfälligt slutade dela underrättelser med Ukraina i syfte att pressa Zelenskyjregeringen till ett fredsavtal med invasionsmakten Ryssland ringde larmklockorna i Berlin, konstaterar Politico.
Tony Ingesson, lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, ser de tyska planerna som en del av en större tendens.
— Det rör på sig en del vad gäller det som kallas för europeisk digital suveränitet. Att man vill minska beroendet av olika amerikanska tjänster och företag för att göra sig mindre sårbar för olika politiska utvecklingar i USA, säger han.
”Ganska beroende"
USA:s dominerande roll i det västliga underrättelsesamarbetet kan dock inte ersättas i en handvändning, poängterar Ingesson.
— Stora delar av Europa har länge varit i ett omfattande underrättelsesamarbete med USA. Man har ju gjort sig ganska beroende.
Jörgen Holmlund, underrättelseexpert vid Försvarshögskolan, pekar särskilt på signalunderrättelseförmåga, där USA har omatchade resurser som européerna skulle få väldigt svårt att klara sig utan.
— USA hanterar ett världstelefonnät, inklusive satelliter och satellitövervakning. Jag tror inte ens att vi kan föreställa oss hur stort det är.
Han ser det som svårt att ersätta USA:s förmåga på den arenan, men anser att Tyskland och europeiska Natoallierade bör ”ta krafttag” när det gäller hotbilder mot det egna landet.
— Den arenan äger vi, och där vill vi inte ha någon amerikansk eller annan inblandning.
Vill arbeta tillsammans
Kristdemokraten Marc Henrichmann, som är ordförande för tyska förbundsdagens tillsynsnämnd för underrättelsetjänsterna, säger till Politico att Tyskland vill fortsätta att arbeta tätt tillsammans med amerikanerna.
— Men om en president, vem det än må vara, i framtiden bestämmer sig för att gå sin egen väg, utan européerna (...), då måste vi ha förmågan att stå på egna ben.
