Nyheter24
Annons

Varning för storkrig – Trump överväger attack mot Iran

Publicerad: 26 feb. 2026, kl. 05:45
Uppdaterad: 26 feb. 2026, kl. 07:23
USA:s president Donald Trump varnar Iran och dess ayatolla Ali Khamenei. USA mobiliserar militären kring Iran, när förhandlingar om kärnenergin har återupptagits ännu en gång. Arkivbilder i montage. Foto: Vänster: Ben Curtis/AP/TT. Höger: Irans ayatollas kansli via AP/TT.
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Donald Trump rev upp det internationella kärnenergiavtalet och sade sig ha löst allt med bomber, men nu kräver han en ny uppgörelse.

”Irans kärnanläggningar har tillintetgjorts och att påstå något annat är ’fake news’”, lyder en rubrik på Vita husets hemsida från den 25 juni förra året.

Några dagar tidigare hade USA satt punkt för fruktlösa förhandlingar med Iran genom att anfalla landet från luften och bomba tre underjordiska anläggningar.

Enligt Trumps segerrop var saken avgjord: Irans kärnprogram hade utplånats för överskådlig framtid.

Trots det har förhandlingar om det återupptagits – med hot om anfall och krig – och begränsat utrymme för kompromiss.

Hot med farhågor

Trump har upprepat att Irans kärnenergiprogram förstördes helt, senast i sitt årliga tal i kongressen på tisdagen. Men han betonar ändå att Iran utgör ett hot.

Annons

De pågående samtalen förs mot en fond där USA:s militär har mobiliserat i stor omfattning i Irans närområde. Trump uppges överväga militära anfall – men där finns farhågor om att det kan orsaka ett skenande storkrig.

Trumps taktik är ”maximal påtryckning”. Han har å ena sidan antytt att ett regimskifte i Iran vore önskvärt och uttalat stöd för protesterande iranier. Å andra sidan har han krävt än större begränsningar av Irans militära förmåga.

Men nu är det kärnenergifrågan som står högst på dagordningen. Enligt Iran är det den enda frågan.

Iran har förlagt kärnenergianläggningar under marken, där få bomber har tillräcklig sprängkraft för att kunna skada dem. Vid anfallen i somras använde USA så kallade "bunkerknäckare", som kan penetrera flera meter tjocka betongväggar för att nå mål långt under marken.
Iran har förlagt kärnenergianläggningar under marken, där få bomber har tillräcklig sprängkraft för att kunna skada dem. Vid anfallen i somras använde USA så kallade "bunkerknäckare", som kan penetrera flera meter tjocka betongväggar för att nå mål långt under marken.

”En vecka bort”

USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff, som sköter förhandlingarna, påstår att Iran har trappat upp en urananrikning i en så snabb takt att landet skulle kunna ta fram uran till kärnvapen på en vecka.

Annons

Iran har inte tillåtit inspektioner efter bombningarna, men det har förekommit uppgifter om att en del höganrikat uran finns kvar.

2018 drog Donald Trump USA ur det internationella kärnenergiavtal som ingicks 2015 i syfte att kontrollera en låg anrikning i Iran.

Fredlig kompromiss?

USA:s krav utåt är att Iran inte ska ha något program över huvud taget – ”noll anrikning”, med farhågor om kärnvapen – men Iran säger sig inte ha mottagit ett så skarpt krav. Utrikesminister Abbas Araghchi säger att de förhandlar om ett iranskt kärnenergiprogram som kan ”förbli fredligt för evigt”.

Det är oklart hur mycket ett nytt avtal skulle kunna skilja sig från det tidigare avtalet; om det är tal om en något lägre anrikning eller nya kontroller.

Medieuppgifter från olika sidor av samtalen gör gällande att de behöver landa i en kompromiss som bägge parter kan hålla fram som en seger på hemmaplan.

Irans president Masoud Pezeshkian får en rundtur på en utställning som visar Irans framsteg i kärnenergisektorn, i Teheran i april förra året, i samma veva som förhandlingar med USA inleddes.
Irans president Masoud Pezeshkian får en rundtur på en utställning som visar Irans framsteg i kärnenergisektorn, i Teheran i april förra året, i samma veva som förhandlingar med USA inleddes.

Bakgrund: Ett års förhandlingar

I mars 2025 skickade USA:s president Donald Trump ett brev till Irans ayatolla Ali Khamenei för att inleda nya förhandlingar. En månad senare inleddes indirekta samtal, men fem möten gav inte resultat. Iran meddelade i juni att en tredje anläggning skulle tas i bruk.

Den 22 juni gick USA in i kriget mellan Israel och Iran och bombade de tre kärnenergianläggningarna.

I september återinfördes tidigare FN-sanktioner mot Iran. Ekonomin förvärrades och inför årsskiftet bröt folkliga protester ut över hela landet. USA ställde in kontakter med Iran och Trump sade sig vara beredd att ingripa på demonstranternas sida när de blev dödade i tusental, men det skedde inte.

USA:s militära styrkor började i slutet av januari samlas i Irans närområde i ovanligt stor omfattning. Nya förhandlingar inleddes den 3 februari.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons
Varning för storkrig – Trump överväger attack mot Iran