Nyheter24
Annons

Trump öppnar för marktrupp – varnar för ”stor våg”

Publicerad: 2 mars 2026, kl. 01:10
Uppdaterad: 2 mars 2026, kl. 13:41
Sammanställning av rapporterade attacker i Mellanöstern mellan den 28 februari och den 1 mars (ytterligare attacker kan ha förekommit). Foto: Anders Humlebo/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Den israeliska militären varnar åter för anfall mot Iran, samtidigt som man lägger ut meddelanden om ytterligare genomförda anfallsvågor efter att i nya attacker bland annat angripit över tio mål tillhörande iransk underrättelsetjänst och militär.

Explosioner ska ha under dagen också ha hörts från ett område i Isfahan där en kärnenergianläggning och flygbas finns, rapporterar Reuters. Iran anklagar dessutom USA för att ha attackerat kärnenergianläggning i Natanz två gånger under söndagen, rapporterar statliga iranska medier. FN:s atomenergiorgan IAEA uppger dock att man inte sett några tecken på att några kärnenergianläggningar träffats.

USA:s president Donald Trump varnar för att fler och mycket kraftigare anfall är att vänta.

— Vi har inte ens börjat slå till mot dem med styrka än. Den stora vågen har inte kommit. Den kommer snart, säger han till CNN och påstår att USA "bankar skiten ur" Iran.

Utesluter inte marktrupper

Trump säger också till New York Post att han inte helt utesluter att skicka amerikansk marktrupp till Iran.

Annons

— Som varje president säger: "det blir inga marksoldater". Jag säger det inte. Jag säger "förmodligen behöver vi dem inte", säger Trump till tidningen.

Den kvarvarande iranska regimen har svurit att slå tillbaka med en större kraft än någon gång tidigare. En stor del av landets ledarskap har dock dödats i attackerna liksom den högste ledaren, ayatolla Ali Khamenei och dennes hustru.

— Det står klart att ayatollans död inte innebär att Iran slutar anfalla. Tvärtom blir de mer vårdslösa och hänsynslösa, konstaterar premiärminister Keir Starmer i det brittiska parlamentet.

Stänger Hormuzsundet

Irans motanfall har riktats mot amerikanska mål och baser i regionen, men robotar och drönare har slagit ned på fler håll: i en oljetanker i Omanbukten, i ett kraftverk i Qatar, på en brittisk flygbas på Cypern och mot en flygbas och ett oljeraffinaderi i Saudiarabien.

Annons

Irans revolutionsgarde uppger också enligt statliga iranska medier att man stänger Hormuzsundet och kommer att "sätta eld på" alla fartyg som försöker passera.

— Vi kommer inte tillåta att en enda droppe olja lämnar regionen, säger Ebrahim Jabbari, rådgivare inom revolutionsgardet, enligt Bloomberg.

Minst sex amerikanska soldater, placerade i Persiska viken, har hittills dödats i Irans motangrepp. Siffran uppdaterades på måndagskvällen med två nya dödsfall.

Hjälporganisationen Röda halvmånen i Iran uppgav på måndagsmorgonen att minst 555 personer har dödats där sedan i lördags.

En man med en iransk flagga framför ett sjukhus i Teheran som skadades i ett större anfall på söndagen. Bilden togs på måndagen.
En man med en iransk flagga framför ett sjukhus i Teheran som skadades i ett större anfall på söndagen. Bilden togs på måndagen.
Annons

Rök stiger efter två attacker mot Irans huvudstad Teheran på måndagen.
Rök stiger efter två attacker mot Irans huvudstad Teheran på måndagen.

Bakgrund: Så startade Irankriget

Den 28 februari anföll USA och Israel Iran, utan stöd i FN:s säkerhetsråd. Angreppet beskrivs som en förebyggande attack för att hindra att landet utvecklar kärnvapen. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei och flera andra ledare dödades i bombningarna.

Ett år tidigare, i mars 2025, hade USA:s president Donald Trump skickat ett brev till ayatollan för att inleda nya förhandlingar om Irans misstänkta kärnvapenprogram. Fem möten hölls men gav inte resultat.

Den 22 juni gick USA in i kriget mellan Israel och Iran och bombade tre kärnenergianläggningar i Iran.

I september återinfördes tidigare FN-sanktioner mot Iran. Ekonomin förvärrades och inför årsskiftet bröt folkliga protester ut. Trump sade sig vara beredd att ingripa på demonstranternas sida när de dödades i tusental – men det skedde inte.

I början av 2026 samlades USA:s militära styrkor i Irans närområde. Nya förhandlingar inleddes den 3 februari, utan resultat.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons