Klockan tickar.
Två timmar efter midnatt löper Trumps tidsfrist ut, något som kan öka risken för krigsbrott.
Risker för krigsbrott ökar
Om USA verkställer sina hot mot Irans infrastruktur, kraftverk, broar och järnväg, ökar risken för krigsbrott markant.
– En av de mest fundamentala principerna i den internationella humanitära rätten är distinktionsprincipen. Militärt våld får bara riktas mot militära mål, inte mot civilbefolkning och civila objekt, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
Distinktionsprincipen innebär att den krigförande parten måste kunna skilja på civila och militära mål.
Om ett kraftverk enbart försörjer civilbefolkningen kan det inte attackeras. Endast om en anläggning har direkt militär funktion, exempelvis för att driva en militärbas, kan det räknas som ett legitimt mål.
– Om man har en militär anläggning och ett kraftverk som enbart försörjer den militära anläggningen, då kan det anses vara ett militärt mål, förklarar Klamberg.
– Men i regel försörjer kraftverk framförallt civilbefolkningen. Militära objekt drivs i regel av egna motorer eller dieselkraftverk.
Skyldighet vägra order
Civila objekt har redan attackerats under kriget. USA kan ha brutit mot försiktighetsprincipen i fallet om den dödliga attacken mot en flickskola i Minab, säger Klamberg.
— Det kan ha varit så att USA satt på gammal information om att skolbyggnaden tillhört en militärbas.
Iran-styret har visat få tecken på att landet tänker böja sig för Trumps hot. Tvärtom har Revolutionsgardet hotat svara med samma mynt, det vill säga attacker mot infrastruktur.
— Den enas krigsförbrytelser ursäktar inte den andras.
Oavsett om Trump lever upp till hotet om att attackera kraftverksanläggningar, anser Klamberg att det finns officerare och jurister i USA:s försvarsmakt som har en skyldighet att vägra order om de utgör krigsförbrytelser.
— Det är tänkbart att en del operationer som först hamnar på bordet aldrig blir av. Trumpadministrationen har sparkat en hel del höga militärer. Vi vet inte riktigt varför, men det är tänkbart att en del av dem protesterat, säger han.
Om USA går vidare med hoten blir det internationella granskning av deras handlingar oundviklig, och konsekvenserna kan bli allvarliga på både juridisk och diplomatisk nivå.
