Krönika: En dum smart blondin
"Att strutta runt i bikini på nattklubbar kändes i stunden som en kul grej, men blev till något som jag i dag endast ett par år äldre, ångrar bittert." Andrea Myrander berättar om sitt tidigare liv och om det hon lever i dag.
Andrea Myrander är 25 år och ekonomistuderande vid Stockholms Universitet samt toppbloggare på Finest.se.
Utöver detta var hon medlem i bandet Basic Element i drygt tre år (2007-2010). Basic Element har turnerat världen över och besökt länder som Ryssland, Georgien, Azerbadjan, Finland, Norge och Polen.
Andrea kallar sig själv "tidigare scandal beauty" och har genom åren kunnat titulera sig som Miss Hawaiian Tropic Sweden -05 och Miss Poloniia Sweden -08. Hon har även medverkat i Miss World Sweden och Miss Universum Sweden där hon knep tredjeplatsen.
I sin blogg: Anima Sana In Corpore Sano (en sund själ i en sund kropp, reds. anm.) delar Andrea med sig av sin annorlunda vardag.
Är du nöjd med ditt utseende?
Många skulle säkerligen svara att de är nöjda med hur de ser ut, men att det finns saker de skulle vilja ändra på. Det är förmodligen få människor som faktiskt gillar sitt utseende till 100 procent, om ens till 90 procent.
Jag skulle antagligen svara som det är skrivet ovan. Jag gillar mitt utseende och tackar min mor och far för de vackra ansiktsdrag jag ärvt. Mitt utseende har gett mig annorlunda och spännande erfarenheter och tagit mig till platser jag kanske aldrig annars skulle besöka. Mitt blonda långa hår och mina rådjursögon har jag att tacka för att ha kunnat jobba som modell, statist och artist sedan 16-års ålder.
I många år kändes livet som en dröm som aldrig skulle ta slut. Jag hoppade från det ena tokiga modelluppdraget till det andra och erövrade även några titlar som skönhetsdrottning, både på nationell och på internationell nivå. Så småningom fick jag en anställning som sångerska i ett känt band. Livet lekte helt enkelt och krävde inte så mycket mer av mig än ett vackert ansikte.
Livet går snabbt, vilket jag kom på när jag plötsligt insåg att jag inte var en purung 18-åring längre. När man som jag har lekt av sig några år, blandade med både givande och dumma erfarenheter, så förstår man plötsligt att man kanske ändå inte har hela livet på sig och det viktigaste av alla faktum framträder - man åldras.
Jag tänkte aldrig på konsekvenserna av vissa saker jag gjorde, det fanns inte i min värld då. Att strutta runt i bikini på nattklubbar kändes i stunden som en kul grej, men blev till något som jag i dag endast ett par år äldre, ångrar bittert.
I somras fyllde jag 25 år och jag har lugnat ner mig betydligt sedan jag fyllde 18 år och världen låg inför mina fötter. Jag studerar nu till en magisterexamen i företagsekonomi och försöker bygga upp grunden för en stabil och lugn framtid. Universitetet är en helt annan miljö än den jag befann mig i för några år sen. Här räknas inte utseende som ni säkert förstår. Utan ”brain” kommer man inte långt och man kan ju glömma att blinka sött med rådjursögonen eller slänga sensuellt med håret för att få ett bra betyg.
Mitt mål med utbildningen är att vara ute i arbetslivet på allvar om ett och ett halvt år. Delar av det jag gjort i min ungdom kan komma att sätta käppar i hjulen för mig, i och med det IT-samhälle vi lever i med tillgång till medel som exempelvis Google. Kommer jag att bli tagen på allvar av potentiella arbetsgivare när jag är färdigutbildad, när jag redan i dag måste jobba väldigt hårt för att bli accepterad och tagen för mer än bara en söt blondin?
En fras jag återkommande fick höra när jag nyligen utbildade mig till cykelinstruktör var:
– Andrea, du kommer ju få fulla cykelklasser med en gång när du är klar med cykelutbildningen.
Tyvärr syftade personerna som sa detta inte på min skicklighet. Inte skulle väl jag kunna få fulla pass eftersom att jag är en grym cykelinstruktör – utan enbart på grund av mitt utseende!
Jag får egentligen skylla mig själv. Lika väl som att jag i många år utnyttjat fördelarna med ett vackert utseende, får jag för all framtid köpa konsekvenserna och uppleva baksidan av det hela. Jag kan förstå att folk tror att jag är en dum blondin.
Men, trots att detta innebär att jag, på grund av fördomar jag själv eldat på, måste anstränga mig lite mer än andra personer för att bli accepterad och tagen på allvar, skulle jag inte ändra på någonting. Erfarenheter ger visdom som bygger ens personlighet och värderingar. Och jag har lärt mig min viktiga läxa här i livet - utseende är inte allt!
/Andrea Myrander
