Tomas Eriksson var på den herrallsvenska fotbollsmatchen AIK–Kalmar i Stockholm förra söndagen med sonen när hans telefon började gå varm på Strawberry arenas läktare.
Då hade SVT publicerat sina uppgifter om att förbundskaptenen Marcus Sjöberg sagt upp sig inför stundande lag-VM i London. Detta på grund av konflikter i truppen.
”Hedervärt”
— Om jag ska vara ärlig såg jag fem-sex minuter (av matchen), säger Tomas Eriksson, som valdes som förbundsordförande en vecka tidigare.
Alla uppgifter har dementerats från pingishåll, men det är inte första gången det stormar kring herrlandslaget sedan de dubbla OS-silvren i Paris sommaren 2024.
Exempelvis var världstvåan Truls Möregårdh och förbundet förra vintern i en konflikt om stjärnas tränarlösning. Inget av detta avskräckte Tomas Eriksson när han tackade ja till valberedningen om att ställa upp i ordförandevalet.
— Jag tyckte det var ett hedervärt uppdrag och jag är generellt sett väldigt nyfiken, säger han.
Han var och är öppen med att han inte kan mycket om bordtennis – Eriksson kommer från innebandyn. Han var bland annat under 28 år ordförande för det internationella förbundet, men har även suttit med i Riksidrottsförbundets styrelse i många år.
Avsaknaden av pingiskunskap gjorde att bland annat Eslöv – Möregårdhs klubb – och Spårvägen samt Västmanlands distriktförbund i stället ville ha Lasse Ericsson som ordförande, vilket Dagens Nyheter rapporterat om. Ett par dagar innan ordförandevalet drogs kandidaturen tillbaka.
Drabbats av växtvärk
— Jag tror att jag hade blivit vald med väldigt stor marginal ändå, men efteråt pratade jag med dem som jag visste ville ha den andre Ericsson, säger Tomas Eriksson.
— Alla idrotter har olika läger. Men jag tror att jag kan hjälpa till med det. Sedan kan jag givetvis inte bordtennis.
En orsak till alla konfliktytor är att alla framgångar på senare år har gjort att pingisen har drabbats av växtvärk, tror Eriksson.
Den närmaste tiden kommer han lyssna in rörelsen.
— Jag kan inte träffa 450 föreningar givetvis, men jag ska försöka träffa distrikten och de ledande föreningarna. Jag känner att jag behöver lära känna folket och fråga vad de ser och vad behoven är för svensk bordtennis, säger Tomas Eriksson.
