Stefan Holm: Nu är det slut.
Stefan Holm fick avsluta som en vinnare.
De gamla klasskompisarna fick sig en sista lektion.
– Nu är det slut. Över på riktigt, säger Holm efter att ha vunnit på 2,25.
Han hade hoppats få sluta med att försvara sitt OS-guld, nu blev det inte så. Stefan Holm, 32, ville hoppa högst av alla i sin sista tävling. Han nådde bara näst högst i GP-finalen i Stuttgart och efter det började telefonerna att ringa runt om i Sverige.
Stefan Holm satte ihop sin egen önskelista på deltagare i en sista tävling i Våxnäshallen i Karlstad. Han ringde och han mejlade, när han var klar hoppade han högst av alla och vann med 21 centimeter före tvåan Richard Huldén, IF Göta.
På lördagen satte en av svensk friidrotts största punkt på riktigt.
–Det här var speciellt eftersom de jag tävlade mot bland annat var mina gamla träningskompisar och folk som jag inte träffat sedan skoltiden. Det var emotionellt, säger Holm, som gjorde tre försök på 2,30, men inget tillräckligt bra för att hålla ribban kvar.
– Jag lyckades ändå fokusera på den här tävlingen och kände mig hyggligt fräsch i kroppen. Kommer jag bara hålla mig till ett vanligt Svensson-liv kommer jag att slippa operation.
Den ömmande hälsenan började störa honom i våras och hängde sedan med på den sista resan. Nu spelar det ingen roll längre. Nu kommer jag att bara ta det lugnt och vara med familjen. Jag har sagt till de som haft jobbförslag att återkomma efter årsskiftet. Jag har god tid på mig att tänka ut vad jag vill göra i framtiden.
Instruktör eller föreläsare? Om Stefans pappa och tränare Johnny Holm får bestämma är sonen tillbaka inom friidrotten så fort som möjligt.
– Självklart måste vi ta tillvara på namn som Stefan, Staffan (Strand) och Kajsa (Bergqvist). Jag jobbar ju även för förbundet och vet att det behövs insatt folk som kan berätta för våra unga idrottare vad som krävs och hur lång tid det tar att bli riktigt bra. Om det sedan handlar om att vara instruktör eller föreläsare är väl svårt att säga redan nu.
Stefan Holm säger själv att han inte vet någonting om framtiden.
Men han vet i alla fall att han för alltid kommer att bära med sig skorna han bar i den sista tävlingen.
– Förmodligen blir det så. Jag har ju sparat de som betytt mycket för mig, som de jag klarade två meter med för första gången och de jag vann OS i.
(TT)
Skrivet av:
