Han är inte i Dallas för att underhålla – utan för att fajtas om en plats i Graham Potters landslag. Och han beklagar situationen i Kongo-Kinshasa och konsekvenserna för nationens VM-lag.
Ken Sema är född i Norrköping av kongolesiska föräldrar. Banden till Kongo-Kinshasa är ”hyfsat stora" säger han i samband med en pressträff på FC Dallas Stadium.
”Mycket släkt där”
— Jag pratar språket flytande, jag har varit där en gång, när jag var lite yngre. Jag har mycket släkt där. Hemma äter vi kongolesisk mat, lyssnar på kongolesisk musik. Det är mer eller mindre en kongolesisk kultur med en svensk touch på det hela, säger 32-åringen.
Det senaste ebola-utbrottet har haft stor påverkan på landets fotbollslandslag, som för första gången sedan 1974 – då under namnet Zaire – tagit sig till ett VM-slutspel och ställs mot Portugal, Colombia och Uzbekistan.
— Det är klart att det skrivs väldigt mycket om ebola. Det kanske inte har spridit sig lika mycket som det låter i medier. Det är väldigt synd att det har påverkat laget, men jag tror att de har hittat ett sätt att bli starkare och jag tror att det kan gå bra för dem, säger Sema.
Kongos planerade VM-genrep mot Chile i Spanien ställdes in av rädsla för ebola. Landslaget fick flytta sitt träningsläger från hemlandet till Belgien för att slippa sitta i karantän i tre veckor inför inresan till USA.
Kongo har precis som Sverige sin bas i Texas och håller till i Houston, men varken supportrar eller journalister får följa laget. De nekas visum på grund av ebolautbrottet.
Sverige givet val
Det väldiga afrikanska landet plågas dessutom av återkommande inre stridigheter. Ken Sema ser VM som något som förhoppningsvis kan verka enande för befolkningen. Han följer nationen han har sina rötter i.
— Jag har lite koll. Jag tror att i såna här stora turneringar kommer folket i ett land väldigt nära varandra. Det gäller alla länder, även i Sverige. Kan man ge ett land glädje genom att spela fotboll betyder det mycket.
Innan han slog sig in i landslaget tog Kongo-Kinshasas fotbollsförbund kontakt med hans pappa. Men Ken Sema ville spela för Sverige.
— Det var ingen större grej. Jag är glad och tacksam att jag gjorde det. Sverige kom först, säger han.
