Fotbollsgalans enda syfte är att dunka Hamrén i ryggen

Fotbollsgalan framstår mer och mer som en gala vars enda uppgift är att lyfta Herrlandslaget till skyarna. De nominerade herrarna är nästan alla uttagna till landslaget som möter Danmark i playoffen på lördag.

Rimligt? Nej, det är det fan inte.

Andreas Isaksson är inte oväntat nominerad till årets målvakt, och är väl favorit att vinna framför AIK:s Patrik Carlgren och Robin Olsen, nu i FC PAOK Saloniki.

Men vad har han gjort i sitt Kasımpaşa som är så bra? De kom på plats 13 förra säsongen och Isaksson spelade endast 14 matcher.

IFK Norrköpings David Mitov Nilsson tog klubben till deras första guld på 26 år och John Alvbåge släppte gjorde så att IFK Göteborg släppte in 11 mål mindre än något annat lag i allsvenskan.

Och så här ser det ut även i försvaret, mittfältet och i anfallet. Var är Andreas Johansson? Var är Oscar Wendt?

Hur kan Isaac Kiese Thelin vara nominerad till Årets anfallare framför Emir Kujovic och Henok Goitom?

Är Emil Forsberg en av våra tre bästa mittfältare?

Det som är gemensamt för de nominerade verkar vara att de har gjort okej insatser i landslaget.

Det är så tröttsamt att man blir ledsen. Inte för att de nominerade spelarna inte är duktiga fotbollsspelare, eller ska spela i landslaget. Men om galan ska någon slags legitimitet kvar måste nomineringarna grunda sig mer på deras prestationer och mindre på deras stabilitet och deras plats i landslaget.

Så här kommer det nämligen att sluta på herrsidan:

Årets målvakt: Andreas Isaksson

Årets försvarare: Andreas Granqvist

Årets mittfältare: Albin Ekdal

Årets anfallare: Zlatan Ibrahimovic

Guldbollen: Zlatan Ibrahimovic