Veckans Skönaste Bartender: Jacob Portefaix
Det har ingenting med mixologi att göra. Knappt ens sanningen. En gång i veckan utnämner Zeke och Glasman Veckans Skönaste Bartender. Kalla det fan fiction. Denna vecka skriver Glasman om Jacob Portefaix på Obaren.
Lyssna på dom senaste släppta disco spåren, eller genuin 90-tals hiphop, klassisk 80s new wave, eller varför inte äta en assiettallrik med 3 sorters sill och tillhörande nubbe? Livemusiken är och förblir ett av Obarens viktigaste moment. Storheter som Glasvegas, Juanes och Chris Cornell har spelat live här.
Alla dom bästa människorna har också dom bästa namnen, bartender är inget undantag. Få namn är så svårslagna som Jacob Portefaix, och ser man ut som han gör med ett utseende att matcha namnet då är man oslagbar i en bar, en Obar. Han är fan fett snygg alltså, om ni inte känner honom får ni ta mig på orden. Ja det eller gå dit och kolla liksom. Jag känner inte Jacob så värst väl, men har sett honom där kanske en miljon gånger sist jag räknade efter. Mörk stämning, mörkt klädd, mörk blick och jävligt liksom proper fast på det farliga sättet. Och så förbannat trevlig att man tror att man sett Mr Hyde men får hälsa på Doktor Jekyll!
Första gången vi gjorde det, alltså hälsade, gjorde vi det en kväll när min kompis Idha hade lyckats slänga bort ett sällskap och behövde ett nytt för att Band of Horses hade en superexklusiv och kanske eller kanske inte akustisk spelning inne i mörka Obaren. Det var akustisk stämning, jag skiter väl i om det var sladdar där eller inte och därför skiter ni också i det. Vi kommer dit, vi och en miljon skägghipsters och jeansskjortor och små mössor och enormt mansdominerat och väldigt väldigt peppad stämning och fullkomligt fullsmockat, jag tror att det var 2.000 pers där men jag kan ha räknat fel. Hur som helst var det ingen lek hur trångt och fullt och svettigt det var (sa pappa), men likväl lät Jacob oss stå bakom baren avec plaisir. Idha känner ju bevisligen Jacob, men kanske egentligen inte väl nog för denna VIP-treatment, vilket säger allt man behöver veta om denne Portefaix bland hermeliner som det heter.
Vi kom in på den lugna och svala sidan av baren, lutade oss mot väggen, fick något gött att dricka i handen och hade nog fan en tyst och still och magisk liten stund där bakom. Inte en strupe torr på ena sidan baren, inte ett öga torrt någonstans till den här låten (http://open.spotify.com/track/3LeNQIGi0zwmQm8WShZB95 ) och en sådär jävla lagom nice vi-får-göra-nåt-som-inte-andra-får-stämning på den andra. Det för mig är sinnebilden av hur veckans skönaste bartender ska göra och få en att känna, att man som gäst i just den här baren är en unik och vacker snöflinga. Precis som alla andra. Precis just du är kanske absolut viktigast om så bara precis just den här sekunden då du har hans blick och uppmärksamhet. Det gjorde du bra Jacob Portefaix, och som sig bör kommer jag tillbaks dit gång efter gång efter det. En knapp timme bakom baren för en evig kärlek, det får vi säga är en bra investering.
