Varför jag tror att så många influencers mår så dåligt

Jag förstår att det är provocerande med influencers som mår så dåligt och som är så stressade över sina liv, och i det här inlägget tänkte jag dela med mig av varför jag tror att det är så. ATT det är så kan både vi och de konstatera, men det är sällan någon reflekterar över VARFÖR det är så och vad man i så fall kan göra åt det.

Influencers beskriver gärna sina arbetsuppgifter med ord som ”inspirera” och ”influera” vilket jag tycker är en helt korrekt beskrivning, men vad är det egentligen de inspirerar till?
Genom att skapa upp och anamma en kravspecifikation för sina plattformar där det hela tiden ska göras roligare saker, bäras fler nya outfits, poseras på fler nya resmål, fota fler nya maträtter på nya lunchställen, mer, mer, roligare, roligare, content, content, content så lever de i en slags självuppblåst bubbla som kan spricka när som helst.
Och vem är det som bestämt att detta är vad deras arbete går ut på? Att detta är det enda de kan inspirera till?
Att de skulle kunna inspirera sina följare till att känna att det är okej att ligga på soffan en hel dag i myskläder verkar inte ha slagit dem.
Alltså myskläder som inte inhandlats enkom för att fotograferas till ett uppstyrt ”slapparinlägg” utan myskläder som redan ligger längst bak i garderoben bakom Chanelväskor och haul-kläder och som inte ens matchar.

Jag undrar hur många val dessa influencers gjort den senaste veckan som inte haft någonting med deras plattformar att göra?
Jag kan förstå att Hannalicious var så pass stressad över sina vitvaror att hennes föräldrar till slut fick åka och handla dem åt henne.
Hon kunde förmodligen inte komma på ett sätt att implementera vitvarushoppande i den bild hon skapat upp av sitt liv på sociala medier och då var det enbart slöseri med tid för henne, en tid hon skulle kunde använda för att skapa upp ”relevant” content istället.

Väljer de en restaurang så måste den vara bloggvänlig och väljer de kläder så måste de passa i Instagramflödet.
Går de en promenad så måste den kunna förevigas och om de är och handlar i mataffären så måste detta gå att publicera ett inlägg om.
Mår man dåligt måste man må dåligt på ”rätt” sätt och är man glad så är det bortkastat om det inte fångas på en bild.
Detta är ett hörn de själva målat in sig i eftersom de tror att det är detta som krävs av dem för att behålla sin position och för att följarna inte ska tröttna på dem.
I själva verket tror jag att deras följare också mår dåligt av den här hetsen och gärna skulle vilja se en mer mänsklig sida av influencern. En sida där det är okej att rakt upp och ner ligga på soffan en hel dag utan att det är planerat och stage’at.
Jag tror ALLA skulle må bra av det!
De har själva skapat upp den här världen som de mår dåligt över och det är endast de själva kan ändra på den.
Fokusera inte på ATT utan på VARFÖR!

Du som stor influencer – fråga dig själv – hur många val gjorde förra veckan som inte har det minsta med ditt arbete att göra och som du inte kan använda i det?

Ytterligare siffror till den Blondinbellska lögnen

Jag har en känsla av att den här femteplatsen kommer bli Isabellas nya fjäder i hatten – en hatt som redan är hoptråcklad av falska siffror, lögner och en stor sandhög att sticka huvudet i.
”1.5 miljoner läsare” kommer ersättas av ”jag tog plats fem på Chefs lista över framtidens lista” trots att det tydligt står att listan är UTAN inbördes ordning. (Icke att förväxla med ”inbördes beundran”)
Plats fem är Isabellas nya 1.5 miljoner och det kommer tjatas in i huvudet på folk genom otaliga inlägg så att sanningen försvinner någonstans långt ner i flödet i googlesökningarnas resultat, precis som hon gjort med sin statistik.
Och med tanke på den avsaknad av läsförståelse som uppvisas bland kommentarerna under inlägget så kommer även den här lögnen vara lättare att implementera hos läsarna än det är att stjäla godis från ett sovande barn.

Jag har ställde frågan till tidningen Chef om varför de publicerar falska siffror utan att kontrollera sanningshalten i dem – särskilt som det skrivits så mycket om Bellas falska statistik under våren, och det här är deras svar.**

Det här var min insinuation:

”Vad jag inte förstår är varför ni går hennes ärende i det här fallet? Är det för att hon inte skulle dra tillbaka sin medverkan i er panel i Almedalen?”

Chefredaktör Cissi Elwin verkar vara på tok för upptagen med att frottera sig med Isabella i Visby än att svara på ifrågasättande mail om densamme, i alla fall av den här bilden att döma och det som låg till grund för min insinuation:

** Om ni undrar varför jag hela tiden skriver ut att jag kontaktat den och den i mina inlägg så är det inte för att jag tror att alla sitter som på nålar för en möjlighet att uttala sig till mig, utan för att det är det publicistiskt korrekta saken med göra i kritiska inlägg som detta och något min chefredaktör lyft upp vikten av.

Definitionen av åtaganden?

Idag ska jag avverka en del åtaganden som jag skulle ordnat i veckan men får ta tag i idag istället. Främst en del skönhetsbehandlingar så att jag är tjusig till Almedalen, samt en fitting så att jag har något fint att ha på mig till kvällarnas festligheter. Jag ska klämma in ett yogapass på lunchen och ikväll blir det en snabbpackning.//Michaela Forni

Förstår ni hur många åtaganden jag haft i helgen?
Jag har duschat, filat fötterna, målat tånaglarna, borstat tänderna hela två ggr om dagen – borstat håret och putsat glasögonen.

Vilken tur att jag blivit bra på att djupandas, hur skulle det annars gå med mina kortisolnivåer?

Herregud, om några timmar är det dags för ytterligare åtaganden.
Tandtråd.

Tack för tips, Patricia!