28e september. Jag är gravid idag också. Jag känner det så tydligt, det strålar och värker i livmodern och ner i ljumskarna och låren. Det känns så jävla sjukt!! Är så lycklig. Igår var en av de bästa dagarna i mitt liv. Att se glädjen och tårarna i Aleks ögon, att känna hans hand och pussar på min mage, att försiktigt börja prata lite om vad som sker nu och att tänk så blir det en juni-bebis.

Det första jag tänkte på nu när jag vaknade var vårt lilla mirakelfrö. Kämpa nu, vi vill så gärna att det blir just du som kommer till oss. Din pappa har hållit sin varma hand på mammas mage hela natten för att värma dig.

29e september. Oron har tagit över. Jag är livrädd för att detta ska tas ifrån mig. Håller andan varje gång jag går på toaletten, är så rädd att det ska vara blod i trosan. Jag tog även ett nytt test idag vilket jag inte borde ha gjort. Strecket är starkare än för två dagar sedan, men jag hade nog förväntat mig ett ännu starkare streck. Försöker intala mig att det fortfarande är supertidigt, vissa får inte ett plus förrän 14 dagar efter ägglossning och jag är bara på 13. Aleks har sagt åt mig att inte ta fler tester, men jag måste. Måste få se att detta ökar som det ska.

30e september. Idag är testet mycket starkare och jag kan andas ut. Jag ÄR verkligen gravid. Eftersom att jag tror att jag hade ägglossning för två veckor sedan så går jag idag in i vecka 5. Det känns så overkligt. Aleks pussar på magen, smeker den och frågar hur lilla sesamfröt mår. Kan inte fatta att detta äntligen händer.

Symtom vecka 5-6: stora ömma bröst, värk/ilningar i livmodern som strålar ut i ljumskar och ner i låren. Som mensvärk, fast det varar bara i någon minut och sedan slutar det. Trött och riktigt frusen. Övrigt mående: lycklig men orolig och otålig. Tiden går så otroligt långsamt. //Kenza

Tidigare idag var Kenza med på Nyhetsmorgon för att prata om kampen för att bli gravid – KLIPPET HÄR – och även på sin blogg delar hon öppenhjärtligt med sig om sina tankar efter att hon plussat. 
Hon skrev dagbok vid sidan om bloggen (tänk, man KAN göra det) och trots att det vara är små, korta stycken så vibrerar de av känslor.

”Kämpa nu, vi vill så gärna att det blir just du som kommer till oss. Din pappa har hållit sin varma hand på mammas mage hela natten för att värma dig.”

Tänk om Ivyrevel lanserade en gravidkollektion i samband med Kenzas graviditet?
Vore inte DET något? Då skulle kanske till och med JAG kunna ha deras kläder.
Mer än en gång har jag stått och bläddrat i fina tunikor, bara för att upptäcka att jag står inne bland mammakläderna. Och nej, det har inte hindrat mig, utan det har stått ”mama” på lappen i nacken på ett flertal kläder som hängt i min garderob genom åren.
De är SÅ bekväma!
Vid rejäl mensvärk har jag varit SÅ sugen på sådana där jeans med resår över magen. Ni vet – sådana där byxor man kan snatta vattenmeloner i utan att åka fast. 😉