Linda-Marie Nilsson för Ellos

För tre dagar sedan släppte Ellos en kollektion som företaget tagit fram tillsammans med Linda-Marie Nilsson.

Det verkar ha varit succé, då vissa av kläderna sålde slut på mindre än en halvtimme, och precis som med många andra influencer-kollektioner så är även den här i ”limited edition”, vilket betyder att när den är slut så är den slut.

Av kommentarerna att döma så är det många som önskar att Ellos skulle erbjuda en mer permanent kollektion av Linda-Maries plagg, då den nuvarande marknaden har en del att önska vad gäller snygga kollektioner i större storlekar.
Den här går från 38/40 till 54/56.
I en kommentar skriver Linda-Marie att det är Ellos som avgör allt sådant, så vill man se mer av den här, eller liknande kollektioner, är det alltså Ellos man ska tagga eller skicka dms till. ?

Mina favoriter är den gröna och svarta klänningen ”Ellinor” som sålde slut i ett nafs.
Så himla fina! ?

Trendenser vill inte längre kalla sig för ”influencer”

Från och med nu kommer Frida Ramstedt aka ”Trendenser” inte längre att kalla sig för inredningsinfluencer utan inredningsanalytiker.
Hon vill att den reklam som finansierar hennes kanaler ska vara tydlig och avgränsad, inte suddig i kanterna och flyta ut över hennes integritet.
Hon vill inte buntas ihop med andra influencers som har produktplacering i hemmet som USP. (Unique Selling point)
Det som en gång var genuint, inspirerande och vardagsnära domineras nu ofta av köpta rekommendationer, påträngande reklam och konsumtionshets, där konceptet ”influencer marketing” förvandlats till en egen särart som dopats till oigenkännlighet.

Med det här inlägget vill Frida markera ett skifte, sätta ner foten och tydligt visa att hon inte längre vill vara en del av konceptet influencers där man paketerar säljande reklam i ett självbiografiskt, dokumentärliknande format.
Ordet ”influencer” är egentligen ett väldigt brett begrepp, men som kidnappats av några få individer som tjänar grova pengar på att påverka sina följare till att spendera sina pengar än det ena, än det andra.
Får de däremot kritik för att influera till vikt, kropp eller konsumtionshets så är de helt plötsligt inte alls några influencers utan bara vanliga härliga tjejer (och killar) som absoluuuuuuuuuuuut inte menar att påverka någon enda människa till någonting, trots att det är vad hela den här influencer-konceptet går ut på.

Jag förstår till 100% vad Frida menar med sitt inlägg här ovan, och hoppas att hon kan påverka fler profiler till att börjar reflektera över sin egen roll i den här, relativt nya världen.
Vart är den på väg och vill man ens haka på dit?

 

Öppet Spår

 


Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.

Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

Ps! Tjafsa mindre!

Ett frieri på förskolan

Bildkälla: Margaux Dietz blogg

På sin blogg berättar Margaux om hur sonen Arnold varit ledsen över att hans favorit-pedagog på förskolan ska sluta och hur han ville följa med till juveleraren för att köpa en ring till henne.
Varför?
Så han kan fria till henne innan hon slutar, så klart.

Imorse lämnade Sean och jag honom tillsammans och frieriet skedde direkt. Så stort att se, haha. När vi kom fram till parken så satte han sig inte på knä, men i knät och gjorde det. // Margaux Dietz

Av bilderna att döma så svarade pedagogen ”ja” på frieriet, men jag tror ni kan vara lugna. 
Jag tror inte att det vi ser här är början till ett barnäktenskap, utan mer bara ett spel för galleriet.
Lite som Jakobs och Margauxs vigsel. 😉

Är det här ett okej sätt av Margaux att inkludera sonen på sina sociala medier, eller är även det här för mycket exponering? 
Diskutera i grupper om fyra, medan jag hjälper min sambo att grilla i ösregn.
Är det sommar så är det, trots att augusti bjuder på mer av ett oktoberväder.

Hana Pee om livet som ansvarstagande influencer

Texten är ganska liten i några av dessa inlägg, så därför skriver jag ut den.

Bild 1:
Det är verkligen inte tufft eller slitsamt att vara ”influencer” (nu gör jag ju inte bara sånt. Obs väldigt viktigt att ni vet om det…)
Men just att göra samarbeten är inget jättesvårt jobb som sliter ut dig. Undersköterskorna på morsans jobb arbetar så klart hårdare för en tiondel av pengen-
MEN…..

Bild 2:
Det som är absolut svårast är den moraliska kompassen. Jag tackar nej till relativt mycket samarbeten pga grejerna/tjänsten inte är…bra? Eller typ passar bla bla och för att mitt samvete inte orkar med sånt eller att ni är arga på mig.
Och det gör mig så klart inte till Jesus. Det som gör det svårt är ju de enorma jävla pengarna som är i allt sånt här.
Det är ju en position där den moraliska kompassen så TYDLIGT sätts på prov. Exempel: Ett företag vill göra ett samarbete med mig. De säljer en produkt jag använder i vardagen men som jag vet inte är bra för varken klimatet eller människor i stort, sprider dåliga ideal etc.
Jag erbjuds 50K för ett jobb som tar 3 h. Jag tackar nej. De erbjuder 85K 🙂

Bild3:
85K är mycket pengar. Och för 3 h jobb är det jättemycket pengar.
Då kan jag ha mer tid för andra kreativa, inte lika lönsamma jobbgrejer, för familj och intressen etc.
Men samtidigt betalar jag ju i ångest och samvete.
Och gör världen sämre?
MEN ERE MITT ANSVAR DÅ!?!?!?!
Ja, det kan jag kanske tycka?

Bild 4:
Men jag tackar nej och nu undrar jag

Bild 5:
Var är min medalj?


Vad tycker ni om Hannas resonemang?
Och hur många influencers tror ni ens funderar i dessa banor när de får en förfrågan om ett samarbete?
Jag har en känsla av att många av dem sticker huvudet i sanden och inte ens vill nudda vid tankar likt de Hanna yttrar här ovan.

Och av någon anledning känns det som att ju större en influencer är, desto mindre funderar de i dessa banor.
De som har absolut mest utrymme för att vara selektiva och välja sina samarbeten med omsorg, är de som inte gör det.
Kanske försvinner den moraliska kompassen vad gäller samarbeten i takt med att följarantalet ökar?
När det går upp på den ena sidan, så går det ner på den andra?

Hanna tackade nej till det här samarbetet som skulle givit henne 85k på faktura (ex moms gissar jag) och vill veta var hennes medalj är.
Jag har inte gjort ett enda reklamsamarbete sedan jag startade den här bloggen 2016, så var fan är min tron?

Tack för tips!

Kristallen-vinnarna med some-anknytning

(Some=SOciala MEdier)

Carina Bergfeldt vann ”Årets kvinnliga programledare”.

Spökjakt vann ”Tittarnas favoritprogram”

Jag undrar hur många av Jockes lojala följare som röstade på honom, snarare än specifikt på det här programmet? Som skulle rösta på vad som helst på uppmaning av honom?
Kanske ingen, men inget av de andra programmen som var nominerade tillsammans med Spökjakt har en person bakom spakarna med så här många följare att be om röster från.

Jag säger inte att Spökjakt inte förtjänar det här priset, utan tycker att det är en intressant aspekt av det hela som man väl ändå måste få diskutera. Eller hur?

Årets dokusåpa blev ”Elitstyrkans hemligheter”

Årets dokumentärprogram blev ”Greta”.

Dokumentären om Greta Thunberg vann pris för ”Årets dokumentärprogram” men huvudrollsinnehavaren verkar ha viktigare saker för sig än att uppmärksamma sådant här. ?

 

När man hatar sitt jobb

Den här videon är inte sprillans ny, så jag ber på förhand om ursäkt om det är någon som redan sett den.
En kompis delade den på Facebook och jag skrek direkt på M som bara var tvungen att få se den.
Den här stackars mannen verkar hata sitt jobb och gör sitt bästa för att visa just det, i den här livesändningen.

Det är sånt här som gör att jag älskar live-tv. 
Kanske inte att medverka i, men att själv titta på.
Jag älskar bloopers och fails och när saker inte riktigt går som man tänkt i rutan.

Jag undrar hur mycket mer den här stackars trafik-rapportören hade haft att säga, hade det inte varit för den producent som snabbt fick en av programledarna att klippa av hans lilla utbrott, mitt i en mening? ???

Update:
Det här är en sketch, men nästan lika bra ändå  ?

 

 

Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

Ps! Tjafsa mindre!

Att slakta namngivna djur?

Jag får ibland frågor om hur våra barn känner kring att vi har djur hemma som vi slaktar och äter. Men det har aldrig varit någon stor grej. Barnen är ju vana! Vi har haft grisar, höns och får och alla har vi med tiden slaktat och ätit upp. Det är klart att de inte tycker att det är roligt precis – och det tycker ju inte vi heller. Ändå är det ju precis sånt här kött man ska äta om man nu vill äta kött. Djur som haft det bra under hela sin levnad.
[…]

Här ligger Snabbaste fåret i Ryssland.
En kär gammal vän som nu är ett fluffigt mjukt skinn som ena barnet bäddar sängen med när han ska sova. Varmt och gosigt. // Underbara Clara

Underbara Clara skriver om den senaste fårslakten och hur de äntligen fått hem djurskinnen efter att ha fått dem garvade.
Hon ser ingenting konstigt med att fortsätta kalla skinnen för de namn som fåren hade innan de slaktades. Hon menar att hennes barn är vana vid det, och poängterar att det väl ändå är djur som haft det bra under sin levnad som man vill äta, om man nu ska äta kött?

Det är ett ganska splittrat kommentarsfält under det här inlägget, där vissa av läsarna helt är med på noterna i det Clara skriver, medan andra tycker att det är hemskt. 
En läsare skriver ”näää detta var för sjukt. tycker det är fel att äta all sorts kött, men detta är ju för sjukt!! typ när lammen tystnar-sjukt.” och jag undrar om hon var medvetet fyndig eller om det bara råkade bli så.
”När lammen tystnar-sjuk”… *fniss*

Vilken ringhörna ställer ni er i?
I Clara och Hannibal Lecters hörna eller hörnan, där det helt enkelt bara är hemskt att slakta och äta djur som man tidigare givit namn?

Graaf är tillbaka i civilisationen

När jag såg den här bilden i mitt flöde så tänkte jag att någonting hänt Magdalena Graaf och att hon därför varit tvungen att lämna isoleringen på ön i förtid.
Sen gick jag in på hennes blogg och kontrollerade datumet på hennes sista inlägg, där hon meddelar att de nu kommer bli visiterade så de inte smugglar med sig några förbjudna saker till den öde ön.
13 augusti publicerades det, vilket gör dagen i dag till utmaningens 14:e dag som även är utmaningen sista dag.
Huruvida någon lämnat i förtid, men inte fått ge några livstecken ifrån sig vet jag så klart inte, men jag har svårt att se en så pass envis människa som Magdalena Graaf, med svart bälte i att överleva svårigheter, lämna en utmaning i förtid om hon inte verkligen måste.

I skrivande stund så är det bara Magdalena Graaf och Lisa Ajax som givit livstecken ifrån sig på Instagram.
Kanske har det utspelat sig någon typ av ”Flugornas herre” där Magda och Lisa lyckats bli herre på täppan och för att överleva, helt enkelt ätit en – eller flera – av de andra deltagarna?

Vem äter man först av Maria Montazami, Thomas Wassberg och Mikael ”Soldoktorn” Sandström? (Frågar åt en kompis)
Vem bjuder på minst motstånd till andelen energi upphöjt till pannben?
Jag skulle säga Maria Montazami.
Ja, jag hade nog ätit Maria Montazami först och det är verkligen ingenting personligt.
Med tanke på att Thomas Wassberg vunnit fyra OS-guld, tre VM-guld, tre VM-silver och ett VM-brons så har han förmodligen ett pannben av stål, trots att det var längesedan han la proffsskidorna på hyllan så han skulle nog kosta mer än han smakar.
Och Soldoktorn – en faktisk läkare kan ju vara bra till hands på en öde ö om man skulle skada sig eller bli sjuk, så ja…jag är hemskt ledsen, men jag hade ätit den svenska Hollywoodfrun först.
Det är ju egentligen bara en fråga om logik och enkel matte, att komma fram till det, så jag kan knappast vara den enda som skulle ätit henne först, eller hur?

Inga Hollywoodfruar skadades under framtagandet av det här inlägget.