Visa det här inlägget på Instagram

Felix Almsved är en mindre influencer som hamnade på min radar när han publicerade det här inlägget, där han gör reklam för företaget ”ICANIWILLs” som säljer träningskläder.

Genom att hänvisa till kriget i Ukraina – läskiga tider och läskiga tankar med krig och annat –  försökte han få sina följare att shoppa med hjälp av hans rabattkod, eftersom man då kan ”glömma världens mörker för en stund”.
Ni var många med mig som tyckte att det var en smula smaklöst att använda krig i en reklam för att tjäna så mycket pengar som möjligt.

En av mina följare kontaktade företaget och ifrågasatte detta. 
De svarade så här:

Jag hoppas att fler företag tar ställning mot att förekomma i reklam på det här viset.
Jag tror nämligen inte att det gynnar någon, varken företag eller influencer.

SvD näringsliv har skrivit en artikel om tidningen Resumes granskning av skönhetsboxar från exempelvis Glossybox. I den tar de även upp den spinoff som jag själv gjorde, där jag bad mina följare på Instagram om hjälp med att identifiera kända och inte så kända varumärken bland de produkter jag fortfarande hade kvar från alla utskick.

I artikeln svarar jag bland annat på hur jag ser på influencers som samarbetat med företag som Glossybox och vilket ansvar jag anser att de har. För ansvar, det anser jag att de har.
Som vanligt alltså… ?

Tidningen Resumé har skrivit artiklar om de skönhetsboxar som ofta marknadsförs av influencers.
I boxen från Glossybox får man alltid även en tidning, vars omslag prytts av alla från Therese Lindgren till Gabriella Joss.
Enligt Resumé så är Glossybox bara en i mängden av alla boxar de granskat, och där slutsatsen blir att det är att kasta pengarna i sjön, att köpa den här typen av skönhetsboxar.
Det här går att läsa i tidningen Resumé:

Vi inleder en jakt på varumärkena som skickas ut till Glossybox prenumeranter. 30 av de 40 varumärken som vi hittar hos Glossybox lådor från 2021 har vi aldrig hört talas om. Höga priser är en gemensam nämnare. I septemberutgåvan har en hudkräm från Symbiosis London en prislapp på 1 130 kronor. Företagets produkter finns endast att få tag på via boxarna, deras egen hemsida, Amazon och på rabattsajten Campadre. På Campadre reas produkterna ut för under 300 kronor när det rekommenderade försäljningspriset är över 1 000 kronor.
[…]

Johanna Gillbro är doktor inom dermatologi, den mest citerade forskaren i International Journal of Cosmetics och har arbetat som innovationschef inom hudvårdsindustrin. Även om hon som utomstående inte kan göra en exakt bedömning av produkterna menar hon att de inte är värda sitt höga pris.

– Man kan få bättre produkter för 100 kronor på Apoteket, konstaterar hon till tidningen.

Det hela startade i USA, med någonting som skönhetsintresserade personer på Reddit och i sociala medier kallar ”Faccia-skandalen i Boxycharm”.
När man börjar rota där så visar det sig att ingredienserna i vissa av produkterna från märket Faccia är identiska med produkter för några få kronor på Alibaba och skönhetsintresserade börjar varna varandra.

Ägaren bakom Faccia heter Emanuela Arreaga (tidigare Emanuela DeFalco), är från New Jersey i USA, och har en examen inom marknadsföring. Hon övertygar sin pappa om att låna ut 100 000 kronor och börjar så småningom starta varumärken på löpande band som säljs via boxar som Glossybox, Boxycharm och Ipsy, e-handel och sociala medier. Paraplyföretaget Dirty Little Secrets grundas till 2013, och äger utöver Faccia varumärken som Luna by Luna, Bang Beauty och Steve Laurant.

Historien blir snårigare. Hängivna bloggare och Reddit-grävare tar fram bolagsdokument som spårar Dirty Little Secrets till att ha importerat hudkrämer från en kinesisk tillverkare vid namn Guangzhou Biying Cosmetics. Hudkrämerna går att hitta på Alibaba för två dollar styck. Alibaba i sin tur erbjuder en ”private labeling guide”, vilket innebär att du sätter din egen etikett och design på en hudvårdsprodukt. Köp in billigt, förpacka det exklusivt och sälj dyrt.

Trots att många företag slutat ta in produkter kopplade till Emanuela Arreaga så har Glossybox fortsatt fylla sina boxar med dem.  
Jag (Camilla) har själv prenumererat på både Glossybox och Goodiebox, som båda kritiseras hårt i artikeln, och Resumé listar tre olika varumärken som anklagads för att vara en ren bluff.
Det är lite intressant, eftersom jag har eller har haft flera av dessa produkter:

Andra varumärken som anklagas för bluffprodukter i Resumés artikel:

• Aurikah. En kroppsspray som följde med i Glossybox julilåda och som också finns hos konkurrenterna. En ”mist” på 50 ml kostar 235 kronor. Varumärket har ingen återförsäljare överhuvudtaget. Samtliga parfymer på deras egna sajt är dessutom märkta med ”utsålda”. Instagramkontot har runt 400 följare utan kommentarer.
• Illuminati Cosmetics. Lanserades med Boxycharm 2019. Efter att de publicerat en nyhet kring detta på Facebook så har de bara lagt ut ytterligare två inlägg. En ögonskuggspalett kostar drygt 500 kronor via Boxycharm. Enligt deras hemsida så går en make up-svamp på över 200 kronor. Detta att jämföra med Caias, som just nu ändå får sägas vara Sveriges mest hajpade skönhetsvarumärke, som kostar 95 kronor.
• Sophia+Mabelle. Ytterligare ett sminkmärke som skapat uppståndelse på Reddit efter att ha varit med i flera lådor. Sophia+Mabelles huvudkontor ligger i ett kontorshotell i Florida, USA. Företaget designar sina rougeförpackningar som ett kassettband. Några månader efter att ha lanserats med Glossybox så var Glossybox design identisk, vilket fick prenumeranter att spekulera i att det var ett fejkvarumärke.

När jag ger mig in i mitt badrum så inser jag två saker:
1. Jag ska OMEDELBART sluta prenumerera på allt var sådana här boxar heter.
2. Jag har ett ÖVERFLÖD av dessa produkter som anklagas för att vara en ren bluff.

Jag har samlat ihop alla produkter jag kunnat hitta från Glossybox primärt, men även en och annan produkt från Goodybox, och som antingen kommer från Resumés artikel, eller som jag helt enkelt inte känner igen namnet på.
(Dock vill jag tillägga att innehållet i Goodiebox är extremt mycket bättre än Glossybox, där varje box innehåller välkända varumärken betydligt mer frekvent än hos konkurrenten.)

Under helgen bad jag mina följare rösta ja eller nej på huruvida de kände igen några av de varumärken som förekommit i de boxar jag prenumererat på, och att känna igen dem FRÅN själva boxarna räknas inte.
Varje bild sågs av mellan 18 000 – 20 000 personer och det här är resultatet av omröstningen. (Med reservation för några enstaka feltryck).

En produkt ur Glossyboxs låda som jag verkligen använt och tyckt om är den här primern från O.TWO.O som nu tyvärr är slut.
När jag hittade den i en webbshop och försökte köpa den, så fick jag reda på att företaget enbart skickar varor till adresser i Pakistan(!).

Så här beskriver Glossybox sin affärsidé, men av min omröstning att döma så känns det inte som att den är direkt klockren.
Så här har det även låtit i några av de dms som jag fått efter att jag postat om att jag inte kan köpa O.TWO.Os produkt från Sverige. Jag är tydligen inte ensam om att ha vissa problem med att både hitta och köpa favoritprodukter man fått från Glossybox.

Ska man köpa någon låda och står i valet och kvalet mellan Glossybox och Goodiebox så skulle jag rekommendera Goodiebox, men mest av allt skulle jag nog rekommendera att gå in på en bra skönhetsbutik med kompetent personal för att hitta nya skönhetsfavoriter.
På de allra flesta ställen kan man få med sig ett gratis produktprov hem för att testa innan köp, och det känns betydligt bättre även ur ett rent hållbarhetsperspektiv, med tanke på hur många av mina produkter jag varken öppnat eller testat än.
Två av produkterna är för övrigt på väg till nya ägare, som sedan tidigare har dem som personliga favoriter men som – likt beskrivet här ovan – inte kunnat hitta dem igen för att köpa nya.
Nu kommer de till användning och det känns bättre än att jag bara ska samla dem på hög.

Hur många av de influencers som frontat en ”månadens Glossybox” tror ni haft en aning om vilka produkter som skickats ut eller var de kommer ifrån?
Det är ju bland annat influencers som givit företaget legitimitet och som fått följarna att börja prenumerera på boxar eftersom de byggt marknadsföringen på sin person, sin trovärdighet och på sin personliga relation till följarna.
Helt plötsligt förstår man varför den box som Therese Lindgren ”valt ut” inte innehöll en enda produkt från hennes veganska skönhetsmärke.
Det hade givetvis blivit på tok för dyrt.

Jag vet inte vilka influencer eller vilket företag det här gäller, och det är egentligen inte så viktigt.
Det intressanta är den där ambivalenta inställningen som många influencer har till sig själva, sina jobb, sin bransch och sina kollegor.
Hur man än vrider och vänder på det så får jag det inte riktigt att gå ihop.

De kräver att bli tagna på allvar, och att bli sedda som en hårt arbetande yrkesgrupp, samtidigt som de inte har en aning om vilka lagar och regler som appliceras på deras bransch och gapar om hat och mobbing så fort någon påpekar detta.

Om man ska tro inlägget här ovan så verkar vissa influencer inte se på sina kollegor på samma vis som de ser sig själva eftersom de säkerligen själva aldrig skulle jobba gratis, samtidigt som de förväntar sig det av andra. Som de hävdar att de samarbetar med, bara för att vara snälla?
Så jäkla fult!??

Influencers alltså… ??‍♀️

Tack för tips!