Visa det här inlägget på Instagram

Therese Lindgren la upp det här inlägget där hon gör reklam för Lensways blåljusglasögon**, med bilder på sig själv och sambon Anders, toppat med ett gästspel av familjens hundar.
Hur mycket tror ni hon inspirerats av det här inlägget av Jordan & Kemper?

Visa det här inlägget på Instagram

**Är det verkligen farligt med blåljus? 
Kan det skada ögonen?
Riskerar vi att på lång sikt bli blinda och behöver vi alla omedelbart införskaffa blåljusglasögonn?

Det korta svaret är nej, det mänskliga ögat tar inte skada av det blåa ljuset från mobiltelefonen, det skriver David Ramsey, som är speciellist på näthinnesjukdomar och direktör för ögonforskningsavdelningen vid Lahey Hospital för Harvard Medical School. Han reder ut frågorna i den här artikeln från www.nyteknik.se som publicerades 2019.

Det är sant att man kan ta skada av blått ljus, men bara om olika celler i kroppen överexponeras. Men det blåa ljuset från elektroniska enheter som smarta telefoner, surfplattor, bärbara datorer eller tv-apparater, skadar varken näthinnan eller någon annan del av ögat, enligt Ramsey.

”Det är osannolikt att det här blåa ljuset skadar näthinnan. Konsumentelektronik är inte skadlig för näthinnan på grund av mängden ljus som utsänds. Industriella källor av blått ljus är avsiktligt filtrerade eller avskärmade för att skydda användarna”, skriver han.

Tack för tips!

Therese Lindgren inleder den här delen av sin video (från ungefär 10.50) med att säga att hon inte förstår sig på sina följare.
Hon kör en ”veganuari-månad” på Instagram där hon varje dag dedikerar ett inlägg till den vegansk livsstilen, och det är inte alla som uppskattar det.
Det är när hon pratar vidare som hon gör den här bra poängen.
Hon säger nämligen att eftersom hon läser ganska mycket kritik, inte bara mot sig själv utan även mot influencers i stort, så vet hon att mycket kritik handlar om att den här yrkesgruppen aldrig influerar till någonting bra.
Att de influerar till konsumtionshets mm och att hon läst att många följare skriver att influencers borde sluta göra hauls för klädmärken och istället informera om klimatkrisen.
Therese frågar då sina följare:
Hur många av er skulle titta på en video som hette ”Jag informerar om klimatkrisen”?
Många konton som handlar om dessa frågor har oftast väldigt få prenumeranter och inte särskilt många views, så Therese förstår inte riktigt hur det här går ihop.
Om man vill ha fler videos om exempelvis klimatkrisen, varför börjar man inte med att titta på de som redan finns, innan man börjar ställa krav på andra influencers att producera samma typ av material?

Therese säger i sin video att hon vill göra en blandning av innehåll, med både sådant som hon brinner för men också sådant som tittarna efterfrågar. 
Om du vet med dig att du är en person som brukar klaga på att influencers aldrig influerar till någonting hållbart. Har du plöjt sociala medier redan och konsumerat all det innehåll som redan finns på området, eller handlar det mer om att du vill att din favorit-influencer ska göra detta content, snarare än att någon gör det?

Visa det här inlägget på Instagram

Den anmälda reklamen har publicerats på Instagram, som är ett medium som i huvudsak innehåller material som kan likställas med redaktionellt material. Inlägget med bild och text avviker inte från vad som är vanligt på Instagram. Vid sådan publicering av reklam finns det en särskild risk för att konsumenter vilseleds om karaktären av meddelandet och det ska då omedelbart framgå att det är reklam.

När man ser ett inlägg i flödet visas bilden tillsammans med max två rader text. Om texten är längre bryts den med en klickbar text ”mer” i ljusgrått. Först när man klickar på ”mer” visas hela texten i inlägget. Enhetens inställning av textstorlek påverkar hur mycket av texten i inlägget som syns.

Enligt anmälare är framgår det först i slutet av inlägget att det är tal om reklam. // Från ROs utlåtande

Reklamombudsmannen konstaterar alltså i sin dom att det inte finns någonting, varken i bilden eller i de två första raderna av texten som syns innan brytpunkten ”mer”, som tydliggör att influencern och annonsören har ett kommersiellt samarbete.
Det framgår inte förrän efter man klickat på ”mer” och det ska man inte behöva göra för att förstå att det man precis tagit del av är just reklam.

Under de åtta år som influencern har arbetat med marknadsföring på sociala medier har det aldrig funnits en avsikt att vilseleda eller dölja det kommersiella syftet med ett reklaminlägg. Detta har heller inte varit avsikten denna gång. Av texten i det aktuella inlägget framgår att det utgör ett samarbete med Lounge Underwear genom texten ”Underkläderna på bilden är från @loungeunderwear där du får 10 % rabatt med koden LINDGREN10”.

Influencern är dock införstådd med att detta skulle ha tydliggjorts genom en reklammarkering redan i början av texten för att underlätta för mottagare att identifiera inlägget som reklam. Att just detta enskilda inlägg inte reklammarkerats tillräckligt tydligt utgör en isolerad händelse och ett ärligt misstag. // Så här säger Therese Lindgren på anmälan till RO

Tyvärr spelar det ingen roll att en reklammarkering lagts till i efterhand, utan RO – så väl so KO – utgår ifrån hur inlägget såg ut vid bevisinsamlingen.
Det återstår att se om även Konsumentverket väljer att stämma Therese Lindgren för det här inlägget eller om hon klarar sig undan med en smäll på fingrarna den här gången.
Reklamombudsmannen är näringslivets självreglering för etisk reklam. och kan inte utdöma några viten eller liknande, utan det kan endast Patent och marknadsdomstolen göra, efter stämning från Konsumentverket.