Visa det här inlägget på Instagram

Jag kan inte komma över hur galet söta bilder Therese Lindgren har tagit på kaninungarna hon är jourhem åt. ?
Jag avskyr att ”dö sötdöden” men ibland bara måste man …
På Instagram har jag sett inlägg där fotografer erbjuder sig att besöka jourhem eller hundstall för att ta nya, fina bilder på djuren så att de får komma till sin rätt och kanske hittar sitt för-alltid-hem på det viset. Men jag har aldrig sett detta i Sverige på samma sätt.
Av att döma från Thereses bilder känner jag spontant att jag vill ha alla kaninungarna omedelbart, trots att jag aldrig tidigare velat ha en kanin de senaste 35 åren.
När Therese Lindgren slutade med YouTube angav hon att en av anledningarna var att hon ville satsa på sin stiftelse ”Svenska djurfonden”, som arbetar med att stötta olika projekt som bidrar till djurs välmående, såsom forskning eller hjälp med veterinärkostnader. Utöver detta är hon även jourhem åt ”Smådjurschansen”, där kaninerna kommer ifrån.

Visa det här inlägget på Instagram

Men det är inte det enda hon gör för djuren.
Therese Lindgren är även ny ambassadör för Världsnaturfonden WWF, tillsammans med Årets Kock Jessie Sommarström. På Instagram skriver WWF att Therese har gjort en imponerande hållbarhetsresa och att hon nu gör sin trädgård vildare för att hjälpa de viktiga pollinatörerna som en del av WWFs kampanj ”Gör Sverige vildare”.
Under Igelkottsveckan i augusti kommer Therese också att lyfta fram WWFs arbete för Sveriges igelkottar.

Så här kommenterar Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF, de nya ambassadörerna på Instagram:

Vi är stolta över att samarbeta med våra ambassadörer för djur, natur och klimatfrågan. Läget är kritiskt för vår planet och vi behöver alla på däck för att vända de negativa kurvorna.

powered by

I november förra året meddelade en av Sveriges största influencers, Therese Lindgren, att hon slutar med YouTube.
Istället ville hon fokusera mer på sin nystartade stiftelse ”Svenska djurfonden” och sin nya roll som viltrehabiliterare. Therese studerar även på distans, där hon läser kurserna Djurskydd och välfärd (7,5 hp) samt Djurpsykologi, beteende, kognition och relationer hos husdjur (15 hp).
Sedan tidigare är hon också jourhem och volontär åt ”Smådjurschansen”, där hon tar hand om skadade djur som kaniner och råttor. Detta arbete har underlättats av att Therese och hennes fästman Anders har flyttat till ett hus, där Therese har en hel våning dedikerad till sitt arbete med djur.

Visa det här inlägget på Instagram

I videon ovan visar Therese hur hon övar på att sätta infarter, först på ett gosedjur och sedan på en hund.
Detta har lett till diskussioner i kommentarsfältet, där många reagerar på att Therese varken bär handskar, har tagit av sig sina smycken, eller klippt sina långa naglar när hon utför uppgifterna. En del undrar också om det är etiskt att sticka friska hundar ”på kul”, vilket självklart inte är fallet.
Debatten är delad mellan de som anser att noga tvättade och desinficerade händer är bättre än handskar, och de som tycker tvärtom – en debatt som blev särskilt aktuell under pandemin. En kommentar klargör även att när det finns en ”levande” hund involverad, så sticker man inte i hunden själv utan i en anordning som sitter lindad på hundens ben.
Detta gör att man kan öva på en rörlig hund utan att faktiskt sticka i hunden.

Om man ska tro Google så är det ofta mer hygieniskt att tvätta och sprita händerna noggrant än att förlita sig enbart på handskar, särskilt om handskar inte används på rätt sätt. Handhygien bör alltid prioriteras, och handskar bör användas som ett komplement snarare än en ersättning för handtvätt.
Risken med handskar, trots att de kan erbjuda en barriär mot kontaminering, är att de samtidigt kan ge en falsk känsla av säkerhet och att man då slarvar.

Handskar eller handtvätt?
Om det tvistar de lärde (på Bloggbevakning).

Therese Lindgren låter meddela att hon ändrat, eller alla fall smalnat av inriktningen en smula.
Hon kommer i sin viltrehabiliteringsverksamhet specialisera sig på och endast ta emot harpaltar. Bebisharar alltså.
Nu behöver hon hjälp med att namn, och hon vill ha ett så att man direkt förstår att hennes fokus är harar. ”Hare you go”.

Här är mitt förslag:

Tadaaaaa!

Visa det här inlägget på Instagram

Therese Lindgren fick bege sig omedelbums till veterinären efter att hunden Rasmus hittat ett rådjursben, päls, klöv och allt som han satt i sig innan matte hann avbryta det hastigt uppkomna mellanmålet. 
Anledningen till att hon åkte till veterinären är för att hon inte visste om benet svalts i ett stycke eller om det tuggats sönder.
I kommentarsfältet skriver Therese att röntgen visade att alltsammans var söndertuggat men att de nu skulle ”kräka” Rasmus för att få upp allt den vägen. Många skriver i kommentarsfältet att det är hutlöst att veterinären vill att Therese ska betala för att kräka hunden, eftersom det är helt naturligt för hundar att äta den typen av djurdelar. Att det bara handlar om att riskkapitalbolag vill tjäna så mycket pengar som möjligt på djurägare som är beredda att göra vad som helst för att rädda ett älskat husdjur. Debatten har ju varit het i media de senaste veckorna.
Då dyker det upp en veterinärstudent som skriver att hon blir så ledsen av att läsa sådant och att det inte är veterinärerna man ska gå på i så fall, utan riskkapitalbolagen. Att så länge en veterinär inte driver eget så kan de inte påverka priserna. Hon skriver också att man inte ska dra för stora växlar på kräkbehovet eftersom ingen vet mer än den knapphändiga information som Therese skrev i sin kommentar, och att det alltid är djurägaren som fattar det slutgiltiga beslutet om vilken behandling djuret ska genomgå.

Jag är tacksam att hon orkade förklara, för jag har inte funderat över vilken veterinär vi går till, utan det blev den som låg närmast, och det var från början en privatägd liten klinik, som senare blev uppköpt av Anicura – så klart – och sen fortsatte vi bara gå dit. 
Med Selma hade vi ju klippkort på den dygnet runt-öppna djurakuten i Bagarmossen så då hade vi ju inte mycket val, men precis som vi hellre handlar i den privatägda djuraffären i Gustavsbergs centrum istället för på den Arken Zoo som köpte upp den privatägda butiken i Orminge Centrum, så ska jag kika på vad det finns för privatägda kliniker här i närheten för – förhoppningsvis bara –  vaccinationer och liknande.

Ni som äger djur, hur tänker ni kring det här?
Vad går ni till för veterinär med dem?