Två av UnderbaraClaras senaste inlägg på bloggen handlar om att elda, bränna, ja, tutta på rejält men jag tror vi kan vara lugna vad gäller pyromani.
Jag tycker mig inte se en enda Ulf Borgströmsk tendens hos henne men det kan ju vara bra att dubbelkolla så hon lägger de använda tändstickorna åt rätt håll ett tag fram över.

 Jag tycker så mycket om röklukten mot hög klar vårhimmel och jag njuter av att få städa gården och sedan mata en stor eld med bränsle. Se den gamla julgranen spraka ihop med påskris och grenarna som blåste ner i en vinterstorm… // UnderbaraClara

Förr i tiden var det vanligt att elda gammalt gräs tidigt om vårarna. Det gynnar ju den biologiska mångfalden när gräs hålls tillbaka och blommande växter istället får en chans att sprida sina frön. Det i sin tur är bra för insekter som fjärilar och bin. Win-win så att säga. Idag görs det inte riktigt lika ofta skulle jag tro. // UnderbaraClara

Jag kanske ska föreslå en liten ”svedjebränning” här på innergården nästa gång vi har städdag? 
Prunka till den nerpissade gräsmattan lite?

Idag var det riktigt busväder – med snö som ven och letade sig in mellan krage och mössa, handskar och jackärm. Men det stoppade inte oss. För vi hade bestämt oss för en skidutflykt till tjärnen på berget. Med matlagsgänget.

Ulf packades ner under ett fårskinn i skidpulkan och storbarnen snörade på sig sina pjäxor och fäste snölåsen under sulorna. // Underbara Clara

Det är så mycket med Underbara Claras blogg som är ren idyll.
Allt från att hon bakar frallor till sönernas frukost, till hennes inredning, utredning (alltså hur hennes tomt och utsida ser ut) och stil.

Hennes inlägg om hur de packar ihop allt de kan tänkas behöva och skidar iväg genom skogen med barn och vänner för att grilla korv låter ju som någonting taget ur valfri Astrid Lindgrenbok och för en sekund glömmer jag bort att det Clara beskriver i sitt inlägg är bland det värsta jag skulle kunna tänka mig att frivilligt ägna mig åt.
Snömodd, slask, blåst, kyla, mjölksyra och frostskadade fingrar… Huuu!
Jag skulle eventuellt kunna tänka mig att följa med om det var JAG som låg nedbäddad i den där pulka/släden men även det skulle kräva en del övertalning. 🙂

Kan man lära sig tycka om kyla, snö och vinteraktiviteter utomhus eller är det på tok för sent för mig nu?
Det ser ju så mysigt ut när andra gör det..

På sommaren vill jag ha skafferiet fyllt med kaffebröd. Småkakor redo för varje oväntat besök. Jag har fått det från mormor Rut. Hemma hos henne var sju sorters kakor en självklarhet. Vid halv tre varje eftermiddag skulle det fikas. Och det var dagens bästa stund.

På sommaren förvandlas jag till Rut. Jag tjofsar runt i träskor och klänning och förkläde med fickor. Huckle och ständigt en kaffepanna redo. Vi får så många besök. Familj som tittar in en sväng. Någon grannkompis som cyklar förbi och stannar på en fika.

Just småkakor ska det vara. Det är viktigt. Jag vill ha doppa till strandutflykten och doppa till kvällsteet. Doppa när det regnar och när solen steker. Småkakor och sommar är menade för varandra. //Underbara Clara

Förra gången jag ställde frågan om adoption var när hon bjöd barnen på nybakade frallor till frukost 2016, och nu är hon igång med kakbaket.
När sommaren nalkas på Underbara Claras blogg vill jag bara ta mitt pick och pack, lämna Stockholm och flytta in hos Clara.
Hennes hem verkar vara en sån sommaridyll att jag nästan hör min inre gudinna sjunga Idas sommarvisa i huvudet.

Jag önskar att jag var en ”baka småkakor-person” men det är jag inte. Inte än. =)
Cupcakes och tårtor däremot!!!!!
Och saffransskorpor till jul, men that’s it.
När jag tänker efter så är ändå mina barndoms somrar hemmagjord saft som smakar källare tillsammans med kanelbullar, men det är kanske bara så vi jobbar i Småland?

Vad är sommar för dig?
Förutom fästingar i rumpan och brända näsor då? 😉