Olika sätt att kommunicera eliminering på sociala medier på…

En bild på boken "The source" av  Dr Tara Swart
Bildkälla: Gabriella Joss

Dom senaste veckorna har varit livsförändrande för mig. Jag mår så himla bra. Jag vet inte varför men det bara är så. Har eliminerat allt destruktivt ur mitt liv på alla sätt.
Tar hand om mig själv bättre än någonsin med kost och träning (förutom att jag har börjat snusa igen då men det ska snart få ryka igen), går på behandlingar, läser och försöker älska mig själv allt mer.

Det är mycket tack vare F också. Han får mig att älska mig själv. Oavsett om vi är tillsammans eller inte. Och att få ha varit nära honom under tiden i Göteborg har gjort så mycket för mitt perspektiv på saker och ting. Jag är så tacksam över att ha en så klok och godhjärtad person som pappa till barnen och som ex. // Gabriella Joss

Jag har den senaste tiden läst om flera influencers som eliminerat destruktiva saker ut sina liv, men som jag uppfattat på helt olika sätt. 
Sättet som Gabriella skriver om det på sin blogg, uppfattar jag som sympatiskt, inspirerande och kärleksfullt, medan exempelvis Annicas sätt att skriva om – typ – samma sak, låter både arrogant och nedvärderande och som att hon tycker att hon och hennes priortieringar är SÅ mycket viktigare än det som sker i andra människors liv. Hon skriver ju nämligen specifikt att det är andra människors liv och uppdateringar som är det hon gjort sig av med, och det framstår ju inte som super-charmigt alla gånger.

Annica Englund: Trying to detox myself from info that doesn't fulfill my life. So I'm not gonna spend time scrolling through people's stories or accounts anymore. Now you know if I don't see or answer you on IG.
Bildkälla: Annica Englund Instastory

Allt handlar väl om hur man lägger fram det, tänker jag…?
Hur tänker ni?

Elaine Eksvärd om Jan Guillous krönika i Aftonbladet

Från Guillios krönika: Rasande feministiska drev är inte att leka med PUBLICERAD: I DAG  13.10  UPPDATERAD: I DAG  15.19  FOTO: YVONNE ÅSELL/TT NYHETSBYRÅN KOLUMNISTER Förre ståuppkomikern Soran Ismail begick dumheten att under en timmes tid framträda i SVT för att bedyra sin oskuld. Under metoopaniken för några år sen anklagades han nämligen av flera kvinnor för våldtäkt. Rättsmaskineriet friade honom, lynchjustisen dömde honom. Hans försök till upprättelse med hjälp av television misslyckades.
Bildkälla: Aftonbladet

Elaine Eksvärd kritiserar Jan Guillios krönika i Aftonbladet och kallar den beklämmande.
Hon tar vidare up det lilla epitet han själv verkar ha snickrat ihop – nämligen ”Me-too-panik”.
Har man blivit sexuellt utnyttjad och vill berätta det så ska man enligt Guillou ha drabbats av me-too-panik.

Att vara känd inte ska vara en brasklapp för att få snyfta i tv och inte alls tänka på de som polisanmält dig för våldtäkt. Det kallar Guillou för ”kändisjakt”. Han menar att feminister jagar kändisar när de borde göra annat vettigt. Att han inte begriper att det som vi ser i offentligheten är ett symptom på en sjukdom som genomsyrar hela samhället.
Vi jagar inte kändisar, vi jagar en plattform åt de okända kvinnorna som polisanmält männen som snyftar i ljuset.
[…]

Guillou tycker att feminister ska ”jubla och skåla champagne” när både Lambertz och Ismal i gör varumärkessjälvmord genom att bara öppna sina munnar. Jag inser att Guillou ser oss feminister som ett hämndlystet släkte som ringdansar kring män som brinner på bål när allt vi vill skåla champagne till- och ringdansa runt är kvinnor som kan gå ut i trygghet. Den festen är ganska långt bort Guillou.
Så mycket han missar, så lite han ser, den där Guillou. // Elaine Eksvärd

Jan Guillou pratar om en rädsla för det feministiska drevet, och jag blir lite extra nyfiken på just detta.
För precis som Elaine skriver så finns det väldigt många andra saker att vara MER rädd för, än ett feministiskt drev (och då har jag ändå haft Cissi Wallin efter mig vid flertalet tillfällen).
Våldtäktsmän, exempelvis.
Jag är rädd för våldtäktsmän.
Jag är rädd för att gå ensam hem i mörker.
Jag är rädd för att någonting ska hända kvinnor i min närhet och som jag älskar, när DE är ute i mörker.

Jag är inte rädd för Jan Guillou, men jag är rädd för vad innehållet i Jan Guillous krönika kan få för effekt om den tas för sanning, istället för vad den faktiskt är.
En gubbes egenkomponerade bild av feminister som champagneskålande och manshatande ragator med nyslipade högafflar.
Fördomar och okunskap i en enda härlig kvinnoföraktande kompott.

Kan man lära gamla hundar sitta? 
Jag är fan tveksam ibland…

Molly Sandéns dunderframträdande på Oscarsgalan!!

Såg ni, såg ni, såg ni??!!??!?

God natt på er! 🙂

Lästips!

På torsdagen kom Stefan Löfven med ännu ett tufft besked: restriktionerna förlängs i två veckor. I vanlig ordning uppmanade statsministern oss att hålla i och hålla ut, men den här gången också att bita ihop. Smittspridningen ökar i landet och vårdpersonalen är utmattad. Människor har börjat slappna av när vaccineringen kommit igång och det märks direkt på intensivvårdsavdelningarna.

Att bita ihop verkar inte något som några av våra mest populära kändisar och influencers vill ägna sig åt. I förra veckan lade flera av dem upp bilder från en resa till Spanien, givetvis sponsrad av ett företag. Pernilla Wahlgren, Sofia Wistam, Anita Clemens, Ann Söderlundvar några som var medbjudna att spela padel och bo på lyxhotell på den spanska guldkusten. ”4 timmar Paddel om dagen, god mat, rosévin & poolhäng. Klagar inte”, skriver Pernilla Wahlgren på Instagram under en bild där hon poserar tätt i solkskenet tillsammans med tre andra. // Jonna Sima

Har ni läst Jonna Simas träffsäkra ledare om de kändisdamer som förra veckan spons-paddlade, hela vägen till Spanien och tillbaka?
I stället för att bita ihop i det som verkar vara slutspurten av pandemirestriktionerna, så verkar många redan o-brydda – offentliga och icke-offentliga personer – tappa den där sista lita gnistan av försiktighet och istället kasta sig ut i livet i ett kollektivt ”YOOOLOOOOOO”!!!!!!

Vi är fan snart i mål, och till skillnad från exempelvis Vasaloppet, så får man ingen medalj bara för att man tagit sig över mållinjen, särskilt inte om det är på andra människors bekostnad.
Vad är det för fel på folk?

…………………………………………………………………

Någon mer som ska sitta uppe och kolla på Molly Sandén i natt när hon sjunger på Oscarsgalans förshow?
Jag kommer sitta bänkad och har till och med tagit en pensionärslur här på eftermiddagen för att orka vara vaken. 😉

Tack för tips!