Att vara fysisk i en relation

Bildkälla: Isabella Löwengrip blogg

Paul är inte den mest pussiga personen på denna jord men vid tolvslaget så kysste han mig och kramade om mig hårt länge. Det låter som en liten grej som kanske är självklart för alla men det betydde mycket för mig. I vår relation så är jag den som är mer fysisk. // Isabella Löwengrip

Isabella beskriver dynamiken mellan sig och Paul i bloggen, och beskriver känslan av att bli kysst och kramad vid tolvslaget.
Hur hon som normalt sett är den minst fysiska i ett förhållande, är mest fysisk i relationen med Paul.
Hon får frågan om hon aldrig blir orolig eller fundersam om varför Paul inte vill vara mer fysisk med henne, och hon svarar att ”alla är olika ?”.

Vem är ni i er relation, när eller om ni är en?
Finns det en mer och en mindre fysisk person eller är det på ungefär samma nivå? Eller växlar det? Varierar, som det mesta här i livet?

Hanna Fribergs 2023-plan

JANUARI fokusera på träningen inför Vasaloppet + spara pengar ?

FEBRUARI vara nykter och endast dricka vatten?

MARS ta tag i bolaget jag vill starta ?‍?

APRIL lära mig laga mer mat ?

MAJ one social plan a week / en ny restaurang i veckan ?

JUNI testa på att ej dricka kaffe eller koffein ☕️

JULI gå 20 000 steg om dagen ?‍♀️

AUGUSTI rensa och organisera upp lägenheten, telefonen, datorn, allt i livet ?

SEPTEMBER göra yoga eller meditera varje morgon ?‍♀️

OKTOBER hitta/ testa en ny hobby/ aktivitet i veckan ?

NOVEMBER skriva tacksamhetsdagbok ✍️

DECEMBER läsa bok istället för att titta på serier ?


Vad tror ni om att ha en ”månad till månad-planering” så som Hanna har här? 
Att punktmarkera olika saker så här istället för att försöka få till långsiktiga förändringar?

Jag är expert på ”av eller på” så för mig skulle det förmodligen funka bra, men i det långa hela? Så där va?

Det händer på Instastory

Ellen Bergström klunkade Vademecum och fick ringa giftcentralen. Allting gick bra som tur är.

Dasha verkar ha haft ett rövigt 2022. Hoppas 2023 blir bättre för henne och för alla som känner så.

Åsa Ingrosso om vad man inte ska kommentera på hennes sociala medier.

Och Elin Härkönen likaså…

Angelica Blick ska bli testsambo och hyr ut sin lägenhet i ett år.
Hade jag varit utan bostad framöver så hade jag ÄLSKAT att hyra den, hennes tegelvägg – som är äkta – är bland det finaste jag vet!!

Malin Wollin om SVTs dokumentär om Margaux Dietz

…eller egentligen handlar Malin Wollins krönika i Aftonbladet om Margauxs mamma, snarare än om Margaux själv. (Jag har skrivit om dokumentären här.)
Malin avslutar nämligen sin text så här:

Halvvägs in i dokumentären kommer Margaux mamma Eveline förbi. Hon ska följa med sin dotter till advokaten eftersom Margaux är misstänkt för brott.

Du har levt fem år i en bubbla som spruckit och genomlevt ett drev som skulle knäcka en genomsnittlig minister. Dina kunder har lämnat, du har blivit anmäld till det sociala och världen som du kände den är hej då. Enter alla moders moder: mamma.

Nu står de i den vita hallen i sina beiga kappor och diskuterar färdmedel. Margaux vill ta tunnelbanan, mamman vill ta en taxi.

Margaux säger: Det har gått så pass lång tid att det inte känns jobbigt att gå ut längre.

Margaux mamma säger: Jag kan fortfarande känna så där … Framförallt när vi går ut tillsammans, ”Där är de där.”

Vem bryr sig om vad du känner? Du ska hålla huvudet högt och råda din dotter att göra likadant. Du är mamman. You had one job.

Om man spelar upp scenen i slowmotion så ser man på sekunden när Margaux hjärta går i bitar.

Så min fråga är:

Kan vi förlåta Margaux Dietz mamma? // Malin Wollin

Malin har delat den här krönikan på Facebook och kommentarsfältet är inne på exakt samma sak. Margauxs mamma Eveline? Vad gör hon? Vad SÄGER hon?