Replik: "Elitism gynnar inte antirasismen"
David Lindén, historiker, skriver en replik på den debattartikel om vita antirasister som Nyheter24 publicerade i går.
Den här texten är en replik på den text av Jorge Londoño, vice förbundsordförande Rädda Barnens Ungdomsförbund, som Nyheter24 publicerade i går. Den debattartikeln kan du läsa här.
Jorge Londoño vill i en debattartikel här på Nyheter24 göra sig till talesman för så kallade ”rasifierade antirasister”. För dem som inte vet är begreppet rasifierad nymarxistsvenska för färgad och direktimporterat från Usa, och då jag är både färgad och antirasist ser jag mig nödgad att kommentera. Ty Londoños artikel slår rekord i både översitteri och - faktiskt - i rasistisk retorik, vilket är sorgligt.
Londoño ondgör sig över att det finns människor som vill skilja på fakta och upplevelser. Bara för att man själv känner att det är på ett visst sätt betyder det inte att det är en sanning som kan appliceras på alla andra. Rasism och diskriminering kan exempelvis studeras rent akademiskt och då kan det vara nyttigt att ”gå en kurs i ämnet”, som Londoño föraktfullt uttrycker det.
Därför blir det direkt kontraproduktivt att se sin hudfärg som grund för en heltäckande analys. Så när han sedan hänvisar till ”oss som kampen egentligen handlar om” undrar jag varför jag inte har tillfrågats? Om vi, som Londoño förespråkar, skall utgå ifrån graden av ickevithet som någon sorts godhetskriterium, torde jag med mitt indiska ursprung vara betydligt mer värdig representant än Londoño. Eller så kanske alla som verkligen vill motverka rasism bör inse att det ultimata målet är färgblindhet och inte att glorifiera pigment?
Att det skulle vara nödvändigt med ”separatism” inom den antirasistiska rörelsen är därför en regelrätt lögn. För det som man i stället behöver är ödmjuk och enighet. Om man är saker på sin sak kan man lyssna på sina kritiker och enas kring samma mål. Det var vad anti-apartheidkämparna i Sydafrika och medborgarrättsrörelsen i USA gjorde. Men det var när separatister som Londoño sökte ställa folk mot varandra som dessa rörelser började krackelera.
På det hela taget påminner debattartikeln om något som 1970-talet extremistvänster kunde ha skrivit. Den anads elitism och förakt mot dem som inte är ”lika upplysta”. Som antirasist finner jag den rent ut sagt ovärdig. Men förhoppningsvis påverkar Londoños tankar inte hans arbete för Rädda Barnens Ungdomsförbund.
David Lindén - Född i Indien, svensk och historiker
