Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Replik: "Juridikfronten har inte för avsikt att försvara Avpixlat"

Robin Enander, kassör
1 av 2

Robin Enander, kassör

Martin Tunström
2 av 2

Martin Tunström

Debatt | 19/03/2014 18:13

REPLIK: "Vår erfarenhet är inte att poliser "viftar bort" anmälningar om hets mot folkgrupp utan laga grund, för att anmälarna inte är tillräckligt många", skriver Föreningen Juridikfronten genom Robin Enander.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Juridikfronten har inte haft för avsikt att "släta över" Avpixlats budskap, och har verkligen inget till övers för den retorik som använts i den tveklöst främlingsfientliga text som företrädarna för Inte rasist, men (IRM) har ifrågasatt. Det vi har utgått ifrån är gällande rätt, inte ifrån hur rätten bör vara.

När det gäller en religiös grupp kan det vara svårt att skilja på kritik mot den religiösa ideologin och kritik mot dess anhängare. I texten står onekligen att muslimer tänker på ett visst sätt, och Koranen påstås vara källa till tankesättet, varför det rör det sig om något slags (om än klart försåtlig) religionskritik. Gränsen mellan brottsligt och "bara" stötande och provocerande, är svår att dra, och Juridikfronten har inte någon bestämd uppfattning i det aktuella fallet, även om vi lutar åt att texten är straffri, eftersom “påståenden som bäst bemöts eller tillrättaläggs i en fri och öppen debatt” inte är straffbara (se prop. 2001/02:59 s. 35 f.). Huruvida det ur ett politiskt-strategiskt perspektiv är lämpligt att bemöta påståendena, har knappast med den juridiska bedömningen att göra. Okunskap föder och göder vissa grupper och idéer, och folkbildning är inte sällan ett skäligt ”botemedel” mot detta.

En alltför utvidgad straffbestämmelse om hets mot folkgrupp riskerar att få oberäkneliga konsekvenser och kan stärka, snarare än motverka, nazister och andra extremister. Proportionalitetsprincipen, som framgår bl.a. av Europadomstolens praxis, innebär att en ingripande åtgärd inte ska gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som ska främjas. Enligt våra grundlagar utgör yttrandefriheten "en grundval för ett fritt samhällsskick". Därför får även stötande och rent motbjudande åsiktsyttringar förekomma, och lagen omfattar inte saklig kritik av grupper (se lagförarbetena i prop. 1948:80 s. 195 ff.).

När det gäller nazister och den fria debatten, är det faktiskt så att det mesta de framför, i vart fall offentligt, är helt lagligt. De flesta anmälningar mot nazistiska webbplatser leder inte till några åtal, trots att ansvariga finns. Justitiekanslern (JK) har i många ärenden "friat" uttalanden som är grovt rasistiska, fientliga och/eller generaliserande, som: "rasfrämlingarna lär sig inte att vara 'solidariska' mot andra raser; de känner inte samhörighet med oss vita, utan de kommer slakta oss om de får chansen till det!", "ALLA rasfrämlingar är fiender till den ariska rasen", "Muslimerna är liksom judarna våra fiender, INTE våra vänner", "Dom [muslimerna] har alltid hatat oliktänkande och andra religioner. Så fort dom kommer upp i en viss procent så startar dom krig för att få sina egna områden. [...] Så inom en rätt snar framtid så kommer dom kräva att Malmö blir ett muslimskt område med egna lagar, mm" (se beslut 2013-08-27 i ärende 5015-13-31), och "stora delar, till och med i vissa fall majoriteter av muslimska populationer [i Sverige och Europa] innehar [enligt undersökningar] kvinnofientliga, antidemokratiska och våldsbejakande värderingar" (se beslut 2012-05-14 i ärende 2404-12-31). Åklagare har "friat" en nazisajts generaliserande påståenden om att "Judarna har alltså sugit barnpenis i 5000 år [...] judarna vägrar lyssna på läkarna och fortsätter suga barnpenis." Även Jimmie Åkessons debattartikel (2009) om “islamiseringen” som “vårt största utländska hot sedan andra världskriget” var fullt tillåten enligt JK. Om dessa yttranden ryms inom yttrandefrihetens ramar, enligt bl.a. en relativt sett åtalsvillig JK, är det lätt att konstatera att de flesta Avpixlatskriverier faller utanför det straffbara området (även om vissa läsarkommentarer kan antas ha utgjort hets mot folkgrupp, vilket vi konstaterade i den tryckta skriften "Avpixlats elektroniska anslagstavla", i höstas; av denna skrift framgår vad Juridikfronten anser om Avpixlat).

Däremot tillåts inte påståenden om att skyddade grupper är parasiter eller kräk, eller borde misshandlas, dö(das) etc. Så fungerar vår lag idag, och den som vill att fler yttranden ska vara brottsliga som hets mot folkgrupp, får argumentera för en lagändring, hellre än försöka uppmana enskilda poliser eller åklagare att tolka lagen i strid mot den praxis som finns.

Vår erfarenhet är inte att poliser "viftar bort" anmälningar om hets mot folkgrupp utan laga grund, för att anmälarna inte är tillräckligt många (!). Ibland gör poliser felaktiga rättsliga bedömningar, men då kan anmälaren begära överprövning av deras beslut. Det finns ett värde i att prövningen sker en gång på ett ställe, och att inte olika poliser och åklagare fattar flera (olika) beslut gällande samma gärning. När det gäller Avpixlat lär det ofta vara uppenbart för poliserna att eventuella brott inte kan utredas, och detta blir inte mindre uppenbart för att många anmälningar inkommer. Ett sådant förfarande leder högst sannolikt bara till mer pappersarbete, och kanske till missriktad vrede mot rättsväsendet, när massor av ärenden fått läggas ned.

Framförallt anser vi att poliser, åklagare och domstolar inte ska ge vika för påtryckningar från (grupper ur) allmänheten, hur välmenande de som försöker påverka än är, utan tillämpa lagen på ett juridiskt rimligt sätt, användandes de rättskällor som finns. En motsatt ordning skulle leda till allvarliga, och i retrospekt orimliga, konsekvenser för grupper eller personer som för tillfället fallit i onåd hos folkmassan.

I vart fall står det klart att den som vill vidta symboliska åtgärder för visa sin avsky för främlingsfientlighet, tvivelsutan kan komma på bättre manifestationer än polisanmälningar. Misstro mot olika grupper kan motverkas genom att man ådagalägger myter och konsekvenser av de tankesätt som osakligt misstänkliggör människor (vilket IRM vet). Det tror vi är ett bättre angreppsätt än att juridifiera problematiken. Annars underblåses måhända extremisternas föreställning om att de utsätts för åsiktsförtryck från “systemet”, och risken är att allmänheten blir mer mottaglig för hatisk retorik om den till synes "straffas bort" istället för att bemötas med goda argument framförda av kunniga personer.

Föreningen Juridikfronten - vars anmälningar lett till åtal om hets mot folkgrupp senast för mindre än en månad sedan (mot Svenskarnas partis webbtidning Realisten) och till förundersökning om hets mot folkgrupp senast idag - genom 
Robin Enander, kassör, och
Martin Tunström, ordförande
www.juridikfronten.se 

Håller du med skribenten?