Dingizian (MP): "Alla ska med – på riktigt"
"Om vi menar allvar med ett demokratiskt samhälle är det dags att fördela makten jämt och motarbeta bortsortering av människor med annan bakgrund", skriver Esabelle Dingizian, från Miljöpartiet.
Sveriges kommuner och landsting och SCB har tagit fram statistik över andelen chefer med ansvar för ekonomi, verksamhet och personal som har utländsk bakgrund respektive är utrikes födda. År 2012 utgjorde chefer med utländsk bakgrund 7,4 procent av det totala antalet i chefer i kommunerna. Utrikes födda chefer utgjorde 5,5 procent. Inom landstingen var motsvarande siffra 8,2 procent med utländsk bakgrund respektive 6,1 procent utrikes födda.
Självklart ska vi hylla kvinnor som gör avtryck, det behövs,men när tidningen Dagens Samhälle listar ”Välfärdens 100 viktigaste kvinnor”ringer varningsklockorna. Listan saknar helt mångfald. Där finns bara ett fåtalpersoner med utländsk bakgrund representerade. Vad säger det ommaktfördelningen i dagens mångkulturella samhälle?
S-ledaren Stefan Löfven har lovat jämställt på allapolitiska poster i Rosenbad och den statliga förvaltningen. Det är bra ochLöfven gör rätt i att sätta konkreta mål för att undvika ett könsöverrepresentation. Men jag hoppas att han också funderat kring behovet avmångfald inom respektive kön. Jämställdhet på landets ledande positioner räckerinte – det vill jag vara mycket tydlig med.
År 2014 har drygt var femte svensk utländsk bakgrund. Menlistan i Dagens Samhälle påvisar något annat. En skev och förlegad bild avvilka som är bäst lämpade att styra vårt samhälle. Att det dessutom handlar omrekryteringar som politiker ofta har inflytande över gör knappast saken bättre.Siffror som Riksdagens utredningstjänst har tagit fram visar attchefer med utländsk bakgrund bara utgjorde 7,4 procent av det totala antaletchefer i kommunerna år 2012. Låt oss ta Borås som exempel. I kommunen haromkring var tionde chef utländsk bakgrund, enligt Borås Tidning. Men var fjärdeboråsare är född utomlands eller har föräldrar från utlandet. Vi kan nog allavara ense om, oavsett politisk tillhörighet, att det finns utrymme förförbättring.
”Vita valsedlar. Vita styrelserum. Allaär överens om problemet, men väldigt lite förändras”, skrev Maggie Strömberg iFOKUS förra året. I kvinnofrågan talar många av oss om kvotering, men påvilket sätt kan vi se till att svenskar med rötter i andra länder nårledarroller i välfärdssamhället? Hur representeras olika perspektiv ocherfarenheter när vi bygger vidare på traditioner om jämställdhet och respektför minoriteter?
Svaret är givetvis kristallklart. Och det råder ingen tvekanom var Miljöpartiet står. Det politiska styret ska representera befolkningen (jakära sverigedemokrater, det betyder alla).Därför vill jag uppmana ledarna för en ny regering att se överrekryteringsprocesserna inom den statliga förvaltningen. Att låta bli vore etthån mot vårt lands grundbultar. Om vi menar allvar med ett demokratisktsamhälle är det dags att fördela makten jämt och motarbeta bortsortering avmänniskor med annan bakgrund.
I min hemkommun Botkyrka har denrödgröna majoriteten till exempel arbetat aktivt med just rekryteringar. Noghar vi en bra bit kvar, men det råder ingen brist på politisk vilja att görareella förändringar. Så bör även ske på riksnivå. Våga därför se och lär av dekommuner som redan gör skillnad.
Valrörelsen börjar kicka igång ochdebatten om kvinnans makt i samhället är en viktig fråga. Men jag vill vänligenpåminna er väljare att inte glömma bort mångfald när ni röstar den 14:eseptember.
EsabelleDingizian, Miljöpartiet
Riksdagsledamot
