Sveriges Elevkårer: "Vi måste uppmuntra samhällsengagemang"

Sverige har misslyckats kapitalt med sin skolpolitik de senaste 10-15 åren. Vi som är födda på 90-talet är vana vid att få skulden för detta - Är de inte för högljudda och oartiga så är de för lata, okunniga och slarviga. Det klagas från alla håll och kanter på Sveriges elever.  Men skolans misslyckande har egentligen skapats av obehöriga lärare, lärarlösa lektioner och nedskärningar. I stället för en utredning om ordning och reda borde utbildningsdepartementet fokusera på det stora engagemang som finns bland eleverna.

Våra två statsministerkandidater Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven gick första ronden i årets stora politiska boxningsmatch i söndags. Den stora debattfrågan var skolan och hur vi ska vända resultaten. Jag har ett tips till båda lägren i svensk politik. Prata mindre om miljarder och mer om elever. För visst är resurser avgörande, men skolan mest underutnyttjade resurs är elevernas egna drivkrafter för att skapa en bättre skola.

Förra året gick hela 65 000 gymnasieelever med i en elevkår. Elevkårer som arbetar för en bättre och mer givande skoltid. Antalet elevkårer på gymnasiet har mångdubblats på kort tid och elevernas eget ansvar för att skapa till exempel bättre arbetsmiljö, schystare scheman och mer givande fritidsaktiviteter har ökat enormt. Här är några av alla hundratals exempel:

- I Kärrtorp utanför Stockholm var det elevkåren som efter nazistattacken organiserade mångfaldsgrupper och demokratidagar för återupprätta den trygghet som hatet slagit i spillror 
- I Karlstad var det SÄGs elevkår som sa ifrån när matsalsköerna ringlade sig så långa att eleverna fick hoppas över lunchen för att hinna till nästa lektion. Nu bygger kommunen nytt för att fler ska kunna äta samtidigt.
- I Göteborg var det elevkårerna tillsammans som drev kampanjer för att höja skolpengen när politiker i stället tänkt sänka den från en nivå som redan var bland de lägsta i Sverige.
- Det är elevkåren på Kungsholmens gymnasium som verkar för mänskliga rättigheter i Belarus genom att inrätta ett samarbete med elevkårsaktiva i Minsk.

Det är elevkårerna som varje dag vinner tusentals elevers hjärtan för demokratins ovärderliga principer: de håller skolval, bjuder in till debatter, arrangerar årsmöten och välkomnar alla in i gemenskapen.

I stället för att begränsa elevernas inflytande borde deras potential och oändliga kreativitet släppas lös. Det handlar inte om att som på 90-talet införa lärarlösa lektioner eller degradera läraren till en välvillig handledare utan ämneskunskaper. Kunniga och skickliga lärare är själva hörnstenen i att skapa en bättre skola. Genom dem får eleverna verktyg de behöver för att möta framtiden. Sedan måste skolan också uppmuntra ett samhällsengagemang där eleverna bygger upp nödvändiga erfarenheterna som krävs för att bli aktiva samhällsmedborgare. En europeisk studie från 2012 visar att organisationsengagemang i till exempel elevkårer utvecklar just de kompetenser som arbetsgivare senare efterfrågar och värdesätter. Ändå är det ordning och reda frågan som upptar våra skolpolitikers synfält.

Det är onödigt att prata om antingen flitiga eller lata elever. De är allting på samma gång. Det som är viktigt är att det finns ett stort engagemang från elevernas sida - både för skolan och samhället i stort. Det är det som borde vara utgångspunkten för utbildningsdepartementets nästa utredning.

Mattias Hallberg
Ordförande för Sveriges Elevkårer