Skolverket: "Skolan är ingen frizon där lagar inte gäller"

REPLIK. Juristen och forskaren Andreas Pettersson kritiserar vårvägledning om hur skolorna kan arbeta med politik i skolan. Hans kritik byggerdock på felaktiga uppfattningar om rättsläget.  

Skolverkets ansvar är att tydliggöra vad som gäller i olikafrågor för att underlätta för lärare och rektorer. En viktig fråga är hurskolan bör förhålla sig till politiska partier. Skolverket har sammanställträttsläget i stödmaterialet ”politisk information i skolan”. Vi återger vad lagaroch författningar säger och hur dessa har tolkats av Justitieombudsmannen,Justitiekanslern och Högsta förvaltningsrätten.

Pettersson hävdar att vi tolkat frågan omobjektivitetsprincipen fel. JO är den instans i vårt samhälle som har somuppdrag att avgöra hur grundlagen ska tolkas. I motsats till vad Petterssonskriver finns det ett flertal beslut från JO, det senaste från 2013, som samstämmigtslår fast vad objektivitetsprincipen innebär. Om en skola bjuder in partier såmåste man göra det objektivt. Man kan välja att bjuda in de partier som ärrepresenterade i riksdagen eller fullmäktige men om andra partier sedan hör avsig till skolan så ska man erbjuda även dessa att komma.

Petterssonmenar att Skolverkets slutsats är att skolan står vidöppen för alla slagsorganiserade antidemokratiska krafter. Det stämmer inte. Skolan är ingen allmänplats och det är rektor som beslutar vilka som får komma till skolan. En rektorkan utestänga alla politiska partier. Man har då uppfylltobjektivitetsprincipen men vi menar att det är en olycklig lösning eftersomskolan har ett demokratiskt uppdrag. Rektorn kan också neka ett parti tillträdeom man på goda grunder bedömer att ordningen på skolan inte går att upprätthållaom partiet tillåts komma, exempelvis om det varit bråk i samband med att partietbesökt skolor tidigare. Däremot kan en skola inte utestänga ett parti i förvägenbart på grund av dess åsikter.

Skolanär ingen frizon där lagar inte gäller. Det är lika brottsligt att göra sigskyldig till hets mot folkgrupp och andra kränkningar i skolan som i övrigasamhället. Om det förekommer är skolledningen skyldig att ingripa, till exempelgenom att avbryta eller eventuellt tillkalla polis.

Vi ska vara ödmjuka inför att den här frågan är genuintsvår, i synnerhet när skolan ställs inför besök av politika partier med extremaåsikter. Här ställs de grundlagsfästa demokratiska principerna mot elevernasrätt att känna sig trygga och slippa bli kränkta. Det ska understrykas attskolan har en viktig uppgift att förbereda eleverna inför besöken och även varaaktiva under själva besöken för att kunna ingripa mot eventuella kränkningar.Efter mötet bör skolan ha en uppföljande diskussion med eleverna.

AndreasPettersson hävdar att för varje incident där nazister och andraantidemokratiska krafter bereder sig tillträde till skolan så faller ansvarettungt på Skolverket. Problemet är att han då skjuter budbäraren. Vill han göradet möjligt att utestänga vissa partier för deras åsikter krävs engrundslagsändring och då är det våra politiker i riksdagen han får försöka påverka.

JonasNordström, chefsjurist Skolverket